Hongkong oroar EU och FN
Den omstridda kinesiska säkerhetslagen för Hongkong, som fick grönt ljus i Kinas folkkongress i torsdags, väcker oro i Bryssel. FN:s säkerhetsråd diskuterar också utvecklingen.
Jätten i öster var huvudämne när EU-ländernas utrikesministrar höll webbmöte under fredagen. Coronakrisens följder för Asien och Stillahavsregionen diskuterades, även om merparten av mötet kom att ägnas åt Kina. Efter de senaste dagarnas händelser i Hongkong uttrycker EUländerna gemensamt sin ”stora oro”.
Kinas regering planerar att tvinga igenom nya säkerhetslagar i Hongkong. Officiellt syftar lagarna till att bland annat stoppa separatism, omstörtande verksamhet och terrorism. Följden kan bli att kinesisk säkerhetstjänst för första gången öppet kan upprätta enheter i staden, som i samband med överlämnandet från Storbritannien 1997 lovades en relativt hög grad av autonomi.
”Det här riskerar att underminera principen med ett land, två system och den stora graden av självstyre för den särskilda regionen Hongkong”, heter det i ett EU-uttalande.
– Vi kommer att fortsätta försöka sätta tryck på Kinas myndigheter för att få dem att förstå att den här frågan kommer att få en inverkan på hur vi hanterar vissa gemensamma frågor, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på en presskonferens.
Tryck från Sverige
Frågan om att eventuellt införa sanktioner mot Kina lyftes fram vid mötet, utan resultat.
– Jag tror inte att sanktioner är rätt sätt att hantera problemen i vår relation med Kina, säger utrikeschefen och hävdar att bara ett land tog upp frågan.
Vilket nämnde han inte – men på förhand hade det utlovats att åtminstone Sverige skulle trycka på.
– Sverige bör vara pådrivande och ta initiativ till sanktioner, kopplade till Kinas agerande, sade den svenska EU-nämndens andre vice ordförande Jessika Roswall (Moderaterna) till TT sedan en majoritet i nämnden drivit igenom sanktionskravet mot den svenska regeringens vilja.
– Det som har skett den senaste tiden i Hongkong och gårdagens (torsdagens) beslut i den kinesiska folkkongressen har gjort att det är väldigt viktigt att EU är tydliga mot Kina om att det inte är business as usual, anser Roswall, som tycker att EU:s utrikestjänst bör få i uppdrag att fundera ut vilka sanktioner det skulle kunna handla om.
Haavisto vill se dialog
Utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna), som deltog i mötet för Finlands del, säger till Yle att frågan om sanktioner inte är något som lyfts fram från Finlands sida.
Haavisto hoppas på fortsatt dialog mellan EU och Kina, bland annat i samband med ett möte med Kinas premiärminister Li Keqiang i juni och ett toppmöte mellan samtliga EU-ledare och Kinas president Xi Jinping på hösten.
Möten väntar
Fredagens webbdiskussion bland utrikesministrarna tjänar som avstamp inför ett webbtoppmöte som EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel hoppas kunna hålla med premiärminister Li Keqiang i slutet av juni.
Det är i sin tur ett sorts förmöte till det stora toppmötet med Xi Jinping som alla EU:s stats- och regeringschefer enligt planerna ska hålla i tyska Leipzig i mitten av september.
EU har länge brottats med hur man på bästa sätt ska hantera Kina. Utvecklingen kring Hongkong har inte underlättat den diskussionen.
– Kina är en motståndare, en allierad, en rival och en partner. Allt på samma gång. Vi har en bred inställning och måste balansera en rad politiska och ekonomiska frågor, sade Josep Borrell i Bryssel.
FN:s säkerhetsråd skulle på USA:s och Storbritanniens initiativ hålla en informell videokonferens om Hongkong på fredagen.
Kina, ständig medlem i säkerhetsrådet, skulle inte kunna lägga sitt veto mot att frågan lyfts i det informella mötet, som trots att det sker via länk beskrivs ske bakom lyckta dörrar. Säkerhetsrådet är inte ett verktyg som USA kan styra efter behag, kontrade Kina missnöjt inför mötet.
Kina varnar även för motåtgärder efter ett brittiskt förslag om att låta drygt 300 000 hongkongbor bli brittiska medborgare, något som kan bli verklighet om Kina går vidare med den nya säkerhetslagen.