Framtiden får vara oviss men inte förtryckande
Konstnärsduon Gustafsson & Haapoja fortsätter att undersöka förtryckets mekanismer men tar nu ett steg vidare – mot framtiden.
”Att besöka ett slakteri borde vara obligatoriskt för alla”, säger en av de intervjuade i videokonstverket Becoming.
De som intervjuats i konstverket svarar alla på frågan hur vi kunde utveckla våra samhällen i en mer etisk, ekologisk och jämställd riktning. En utgångspunkt är vad mänsklighet innebär.
Bland de intervjuade finns konstnärer, vårdpersonal, barn och aktivister. Många lyfter fram barnens betydelse, inte minst då det gäller att tvinga vuxna att ompröva sina ingrodda åsikter.
Intervjuerna gjordes innan coronaepidemin slog till men flera av de intervjuade efterlyser ett samhälle som närmar sig det tillstånd finländarna levt i under våren 2020, ovetande om vad som väntade.
– Väldigt många lyfte fram vikten av att sakta ner och att nöja sig med mindre än vi blivit vana vid. Man efterlyste drömmar som inte strävade mot att bli större och mer internationella, säger Laura Gustafsson.
– Andra pratade om betydelsen av att ibland leva i ett tillstånd av ovisshet.
Den vite mannen prototypen
Utgångspunkten för videokonstverket Becoming är installationen Museet för icke-mänsklighet, skapad av Laura Gustafsson och Terike Haapoja för fyra år sedan.
Museet för icke-mänsklighet beskriver avhumanisering genom historien och hur vissa grupper likställts med djur. Kvinnor, homosexuella, ursprungsfolk, psykiskt sjuka och funktionshindrade hör till dem
De som har jämställts med djur har fritt kunnat förtryckas. – konstnärsduon Gustafsson & Haapoja beskriver avhumanisering genom historien
som i olika kulturer och under olika epoker pekats ut som djur vilket lett till slaveri, förtryck och folkmord, bland annat.
– De som har jämställts med djur har det varit fritt fram att förtrycka, utnyttja och behandla hur som helst, säger Terike Haapoja.
Laura Gustafsson och Terike Haapoja påpekar att prototypen för en människa länge var den vite, europeiske mannen.
– Aristoteles utnämnde kvinnan till en sämre version av mannen, påpekar Laura Gustafsson.
Museet för icke-mänsklighet påminner oss bland annat om de ofattbara grymheter kung Leopold II utsatte Kongos befolkning för, liksom brutaliteten under folkmordet i Rwanda.
Men också djur utsätts för oetisk och smärtsam behandling. Gustafsson & Haapojas första gemensamma verk – Museet för boskapens historia – handlade om den brutala djurhushållning som människan anser sig ha rätt till.
Kollektivt arbete
När Gustafsson & Haapoja nu utvecklar installationen Museet för icke-mänsklighet och de tankar den födde sker det med en utställning som består av tre delar – installationen, en samling föremål valda ur Hams och Helsingfors stadsmuseums samlingar och döpt till Kvarlevor samt videokonstverket Becoming.
Vilka förhoppningar har konstnärerna på sina medmänniskor och framtiden? – Vi hoppas att så många som möjligt deltar i ett kollektivt arbete. De ekonomiska strukturerna borde förändras i riktning mot småskalighet, samproduktion och kooperativ.