Människor vill inte ha medicin, de vill ha popcorn. Det inser populister och nationalister, som upplever en chock då deras önskedrömmar krockar med verkligheten: covid-19.
Människor vill inte ha medicin, de vill ha popcorn. Det inser populister och nationalister, som upplever en chock då deras önskedrömmar krockar med verkligheten: covid-19.
Torsten Fagerholm i ledaren på sidan 4
Anfall är bästa försvar är ett uttryck som tillskrivs tysken Adolf Anderssen. Med sin aggressiva stil segrade han i den första moderna schackturneringen i London 1851, framgångarna fortsatte fram till hans död. Knappast spelar Donald Trump eller Boris Johnson schack. Ja, förutom med den egna befolkningen, som offras som bönder i det pågående coronapartiet, även om Brasiliens så kallade president utgör ett kapitel för sig.
Hanteringen av coronakrisen avslöjar flera likheter mellan tankevärlden i den vita byggnaden på 1600 Pennsylvania Avenue och det svartmålade tegelhuset vid 10 Downing Street. I båda fallen råder kognitiv dissonans: makthavarnas förväntningar frontalkrockar med verkligheten och man har fullt upp med att rättfärdiga sina val. Nyss kunde politiknördar pausa flödet av trumpskt svammel för att skåda Johnsons oumbärlige chefsstrateg och huvudarkitekt bakom brexitkampanjen 2016, Dominic Cummings, som vägrar inse att han har underminerat de restriktioner han själv har varit med om att utforma.
Trump och Johnson bär samma politiska patogen i sitt dna: avfärdandet av sakkunskap. Johnson är i grunden liberal, till skillnad från den klassiske högerpopulisten Trump. Men båda tänjer på sanningen och spelreglerna, förolämpar ohejdat motståndarna. En renodlat taktiserande maktpolitik fungerar inte vid krislägen. Samma sorts gimmick bringade dem till makten, nämligen en förmåga att sudda ut gränserna mellan politik och show, i kombination med ett djupt förakt för experter.
Men problemet är djupare än så. Den mest effektiva propagandan är så subtil att den inte går att identifiera som propaganda. Livselixiret för Trump och Johnson går att spåra till Jesus bergspredikan, peptalken där lärjungarna beskrevs som ”världens ljus”. För brittiska puritaner som korsade Atlanten utgjorde kolonierna detta upphöjda, gudomliga samhälle. Donald och Boris gör likt sol-och-vårare eller sugardaddies: säger exakt vad offret vill höra. Folket är mottagligt för indoktrinering. Vi vill intala oss själva att vi präglas av exceptionalism, att det egna landet har en unik ställning och roll i historien, att vi utgör ett undantag på jorden som gör saker annorlunda och bättre än andra. Därmed kan vi fritt strunta i konventioner.
Tanken om egenart är en grundbult inom allt nationsbygge. Norden har byggts via särpräglad statsindividualism och attityder om en överlägsen samhällsordning. Tyskland har haft sin Sonderweg, Ryssland sitt ”tredje Rom” – den fullkomliga skapelsen och beskyddaren av sanna värden. Nu har samma illusion återupplivats inom anglosfären, världens självutnämnda, naturliga ledare.
Friskt vågat är hälften vunnet. Den som far fram med trollfasoner, halvsanning eller rent strunt vinner försprång, tar initiativet och sätter agendan. Motparten som reagerar eller faktakollar råkar i permanent underläge. Genom att identifiera och piska upp soffliggarnas avsmak för medier, forskare och eliten har Donald och Boris bidragit till ett patologiskt mentalt tillstånd. Det bäddar för populismens fiktiva coup de grâce: falska löften om enkla svar på invecklade problem, att inga svåra beslut föreligger, att vi kan tvinga verkligheten att böja sig efter vår vilja. Att vi kan ha både ett och noll samtidigt, att inga uppoffringar krävs.
Inför en pandemi går det inte att avfärda komplexa problembeskrivningar. Virus måste tas på allvar, inga magiska lösningar fungerar. Virus är immuna för slogans, för blint och skrytsamt självförhärligande, för fientliga inställningar mot andra. Virus skär igenom fasader och fantasier. På pandemier biter rationalitet och fakta, inte emotionellt bullshit.
Lyckligtvis styrs Frankrike och Tyskland inte av lokala Mini-Trumpar som förespråkat en mental skilsmässa med verkligheten, men dessa bidar nog sin tid i oppositionen. Vi ska in i det sista akta oss för överlägsen ömentalitet, att välja önskedrömmen framför den oförskönade realiteten.
NYHETER Telefon: 09-1253 222 E-post: nyheter.hbl@ksfmedia.fi
Facebook: HBL – Hufvudstadsbladet Twitter: @hblwebb Instagram: @hufvudstadsbladet