400

Re­ge­ring­en läg­ger sto­ra peng­ar på vägar och järn­vä­gar run­tom i Fin­land. Väg­byg­gen är klas­sisk sti­mu­lans­po­li­tik som of­ta fun­ge­rar – men det gäl­ler att pric­ka rätt, sä­ger en eko­nom som HBL har pra­tat med.

Hufvudstadsbladet - - News - FRED­RIK HäGGMAN fred­rik.hagg­man@ksf­me­dia.fi

mil­jo­ner eu­ro läg­ger re­ge­ring­en på nya vägar och järn­vä­gar run­tom i Fin­land.

– In­ve­ste­ring­ar i in­fra­struk­tur är ing­en mi­ra­kel­me­di­cin. Men om de är nog­grant över­väg­da är det ett bra sätt att stär­ka sam­hälls­e­ko­no­min, sä­ger eko­no­men Ju­ha Ter­va­la.

Ge­nom ett re­jält an­sikts­lyft för Fin­lands tra­fik­le­der ska eko­no­min fås på föt­ter igen ef­ter co­ro­nakri­sen. I sin fjär­de och hit­tills störs­ta tilläggs­bud­get vi­ker re­ge­ring­en drygt 400 mil­jo­ner eu­ro för att mo­der­ni­se­ra, re­pa­re­ra och ut­ö­ka väg- och järn­vägs­nä­tet run­tom i lan­det.

Mest iö­gon­fal­lan­de är kanske full­mak­ten på 156 mil­jo­ner eu­ro till in­fra­struk­tur­pro­jekt med kopp­ling till Metsä Bot­ni­as bi­o­pro­duk­tions­fa­brik i Ke­mi, men kom­mu­ni­ka­tions­mi­ni­s­te­ri­et får ock­så klirr i kas­san för mind­re sats­ning­ar.

Bland an­nat in­ne­bär bud­ge­ten an­slag för en un­der­fart i Ka­ris, en bro i Pe­der­sö­re, en om­farts­väg i S:t

Karins och nya tra­fik­för­bin­del­ser till det pla­ne­ra­de bat­te­ri­fa­briks­om­rå­det Gi­gaVa­sa i Va­sa.

Ge­nom att läg­ga sto­ra peng­ar i in­fra­struk­tu­ren gju­ter man hopp hos bå­de kon­su­men­ter och fö­re­tag om att eko­no­min ska åter­häm­ta sig, me­nar Stats­rå­det i ett press­med­de­lan­de.

Klar tum­me upp av byg­gin­du­strin

In­om bygg­bran­schen tar man emot in­ve­ste­ring­ar­na med öp­pen famn. Jou­ni Vih­mo, chefse­ko­nom för in­tres­se­or­ga­ni­sa­tio­nen Byg­gin­du­strin RT kal­lar tilläggs­bud­ge­ten ”yt­terst väl­kom­men”.

– Peng­ar­na är rik­ta­de till vet­ti­ga projekt – med un­dan­tag för järn­vägs­byg­ge­na är al­la så­da­na som kan in­le­das re­dan i år. Pla­ne­ring­en är långt gång­en vil­ket be­ty­der att de snabbt kom­mer att stär­ka sys­sel­sätt­ning­en.

Byg­gin­du­strin pre­sen­te­ra­de en dys­ter fram­tids­pro­gnos för en vec­ka se­dan då or­ga­ni­sa­tio­nen pub­li­ce­ra­de sin kon­junk­tur­rap­port för de kom­man­de åren. Bygg­bran­schen var på väg ner i en svac­ka re­dan in­nan kri­sen, men nu ha­de ut­sik­ter­na fått skru­vas ner yt­ter­li­ga­re.

En­ligt rap­por­ten skul­le byg­gan­det av in­fra­struk­tur öka mar­gi­nellt än­nu i år för att se­dan vän­da nedåt med ett mi­nus på tre pro­cent.

– Tack va­re de här sats­ning­ar­na kom­mer att mi­nu­set att krym­pa. Jag vå­gar in­te tro på en po­si­tiv siff­ra, men det är än­då ett steg i rätt rikt­ning, sä­ger Vih­mo.

An­tas hö­ja pro­duk­ti­vi­te­ten

Sats­ning­ar på in­fra­struk­tur hör till stan­dard­ut­rust­ning­en i den po­li­tis­ka verk­tygs­lå­dan un­der låg­kon­junk­tu­rer. Me­to­den vi­lar på na­tio­na­le­ko­no­men John May­nard Key­nes hund­ra år gam­la tan­kar om att sta­ten – i ti­der då kon­sum­tio­nen slä­par ef­ter – kan ge den sam­man­lag­da ef­ter­frå­gan luft un­der ving­ar­na ge­nom väl­rik­ta­de of­fent­li­ga in­ve­ste­ring­ar.

En up­pen­bar an­led­ning till att just in­fra­struk­tur ses som ett vet­tigt än­da­mål att läg­ga peng­ar­na på är att bygg­bran­schen är ar­betsin­ten­siv och lo­kal. Ba­ra i Fin­land upp­går ar­bets­kraf­ten in­om bygg­bran­schen till dry­ga 200 000. Fler jobb be­ty­der att fler per­so­ner har en in­komst att sät­ta sprätt på, vil­ket i sin tur le­der till ett lyft för and­ra de­lar av eko­no­min.

Kri­ti­ker­na kan in­vän­da med att var­je slant som sta­ten spen­de­rar vägs upp av att li­ka myc­ket för­svin­ner från den pri­va­ta sek­torn, ef­tersom in­ve­ste­ring­en fi­nan­sie­ras ge­nom skat­ter och lån. Tan­ken är dock att de peng­ar som man in­ve­ste­rar i in­fra­struk­tur stär­ker sam­hälls­e­ko­no­min med en än­nu stör­re sum­ma, ge­nom en mul­ti­pli­ka­to­ref­fekt som ska­pas då in­ve­ste­ring­en hö­jer pro­duk­ti­vi­te­ten.

Ett ex­em­pel på en så­dan pro­duk­ti­vi­tets­hö­jan­de in­ve­ste­ring skul­le kun­na va­ra en järn­väg som för­kor­tar res­ti­den mel­lan Åbo och Helsing­fors.

En­ligt uni­ver­si­tets­lek­tor Ju­ha Ter­va­la vid Helsing­fors uni­ver­si­tet, som har fors­kat i just of­fent­lig sti­mu­lans i låg­kon­junk­tur, finns det em­pi­riskt stöd för att mul­ti­pli­ka­to­ref­fek­ten ex­i­ste­rar – så länge väg­pro­jek­ten är val­da med om­sorg.

– In­ve­ste­ring­ar i vägar är ing­en mi­ra­kel­me­di­cin. Men om man gör nog­grant över­väg­da in­ve­ste­ring­ar som hö­jer pro­duk­ti­vi­tets­po­ten­ti­a­len – ex­em­pel­vis ge­nom att mo­der­ni­se­ra väg­nä­tet i hu­vud­stads­re­gi­o­nen – är det ett bra sätt att stär­ka sam­hälls­e­ko­no­min.

Ter­va­la får stöd av Sep­po Or­jasni­e­mi, som är ge­ne­ral­sek­re­te­ra­re för rå­det för ut­vär­de­ring av den eko­no­mis­ka po­li­ti­ken. Or­jasni­e­mi på­pe­kar att det är vik­tigt att de projekt som re­ge­ring­en väl­jer att un­der­stö­da är så­da­na som det finns ett be­vi­sat be­hov av. Ef­tersom pla­ne­ring­en av de un­der­stöd­da pro­jek­ten är så långt gång­en kan de ock­så an­ses va­ra väl­grun­da­de, re­so­ne­rar Or­jasni­e­mi.

– För­de­len med in­fra­struk­tur­sats­ning­ar jäm­fört med and­ra sti­mu­lans­me­to­der är att in­ve­ste­ring­ar­na är tyd­ligt av­grän­sa­de. Tan­ken är att sti­mu­le­ra eko­no­min på kort sikt, och om man hö­jer ef­ter­frå­gan till ex­em­pel ge­nom att ut­ö­ka of­fent­li­ga tjäns­ter ris­ke­rar ut­gift­sök­ning­en att bli lång­va­rig.

Risk för val­fläsk

In­ve­ste­ring­ar i vägar är ing­en mi­ra­kel­me­di­cin. Men om man gör nog­grant över­väg­da in­ve­ste­ring­ar som hö­jer pro­duk­ti­vi­tets­po­ten­ti­a­len är det ett bra sätt att stär­ka sam­hälls­e­ko­no­min. Ju­ha Ter­va­la Lek­tor vid Helsing­fors uni­ver­si­tet

In­ve­ste­ring­ar i in­fra­struk­tu­ren ten­de­rar att präglas av det som med en över­sätt­ning från fins­kan kal­las ”brotrum­me­po­li­tik” – en snä­va­re va­ri­ant av svens­kans val­fläsk, som syf­tar på att po­li­ti­ker­na pri­o­ri­te­rar projekt i hemtrak­ten.

– Fe­no­me­net är na­tur­ligt­vis in­te po­si­tivt ur eko­no­mins per­spek­tiv. Det stack li­te i ögo­nen att så få projekt i hu­vud­stads­re­gi­o­nen fanns med på lis­tan, men sam­ti­digt så slår ju co­ro­nakri­sen mot he­la lan­det och med tan­ke på det är det vet­tigt att stär­ka sys­sel­sätt­ning­en ock­så re­gi­o­nalt, sä­ger Ter­va­la.

– I slutän­dan på­ver­kas ju pri­o­ri­te­ring­en för­stås av vem som gör va­len. Det är in­te nöd­vän­digt­vis en fin sak, men of­tast rör det sig i så fall om mind­re in­ve­ste­ring­ar, på­pe­kar Or­jasni­e­mi.

En stor del av ar­bets­kraf­ten in­om byggsek­torn ut­görs av ut­länds­ka gäst­ar­be­ta­re. Hur stö­der det den fins­ka eko­no­min? – Trots att det finns en del ut­ländsk ar­bets­kraft så är den sto­ra mas­san än­då fin­ländsk. De ut­länds­ka ar­bets­ta­gar­na spen­de­rar ock­så peng­ar i Fin­land i nå­gon mån. Dess­utom ska­par väg­byg­gen jobb ock­så för in­hems­ka pla­ne­rings­fö­re­tag och un­der­le­ve­ran­tö­rer, så den sto­ra bil­den på­ver­kas in­te av att en del av ar­bets­kraf­ten är ut­ländsk, sä­ger Ter­va­la.

FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA

I sin se­nas­te tilläggs­bud­get ■ in­ve­ste­ra­de re­ge­ring­en dry­ga 400 mil­jo­ner på tra­fik­le­der run­tom i lan­det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.