Grönt ljus för åtal mot Mäenpää
Grundlagsutskottets besked leder ändå inte till åtal eftersom Sannfinländarna stoppar det
Riksdagens grundlagsutskott är oenigt, men en majoritet i utskottet vill häva sannfinländska ledamoten Juha Mäenpääs parlamentariska immunitet efter hans rasistiska uttalanden i riksdagen för ett år sedan.
Riksåklagaren Raija Toiviainen bad tidigare riksdagen om lov att väcka åtal mot Mäenpää för hets mot folkgrupp.
Så kommer dock inte att ske eftersom sannfinländarna är tillräckligt många för att rösta ner frågan i riksdagen. Det här var första gången under den nuvarande grundlagen som riksdagen tog ställning till en riksdagsledamots starka rätt att yttra sig.
– Rasistiska uttalanden hör inte hemma i riksdagen, säger grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP).
Grundlagsutskottet, som normalt brukar fatta enhälliga beslut, tvingades den här gången till omröstning. Rösterna föll 12–5.
Två av Samlingspartiets ledamöter, Wille Rydman och Heikki Vestman, röstade med Sannfinländarna som motsätter sig att Mäenpääs parlamentariska immunitet hävs, medan tidigare justitieministern Antti Häkkänen (Saml) var av samma åsikt som majoriteten i utskottet.
Riksdagsledamöter har parlamentarisk immunitet. Det betyder att de har större yttrandefrihet än normalt då de uttalar sig i riksdagen.
Men var går gränsen? Det var i fjol somras som Juha Mäenpää under plenum likställde asylsökande med ”invasiva arter”.
Historiskt fall
Ärendet gick vidare till riksåklagaren Raija Toiviainen som i januari bad riksdagen om tillstånd att väcka åtal. Fallet är historiskt eftersom riksåklagaren aldrig tidigare under den nuvarande grundlagen, som trädde i kraft för 20 år sedan, har bett om lov att åtala en riksdagsledamot för uttalanden i riksdagen.
Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) säger att frågan är exceptionell. Hon poängterar att utskottet inte tog ställning till om Mäenpää gjorde sig skyldig till ett brott, utan övervägde huruvida hans immunitet kunde hävas.
Utskottet slår fast att parlamentarisk immunitet inte är avsedd att användas som skydd för att kunna begå kriminella handlingar och för att använda riksdagen som redskap för att kränka människovärdet.
– Rasistiska uttalanden där man till exempel jämför människor med djur eller växter hör inte hemma i riksdagen, säger Ojala-Niemelä.
Tre gånger tidigare har riksdagen behandlat åtal mot ledamöter: 1932, 1947 och 1979. Men de gångerna var lagen en annan och målsägandena privatpersoner som ansåg sig ha blivit kränkta.
Sällsynt med oenighet i grundlagsprövningen
Grundlagsutskottet brukar normalt fatta enhälliga beslut för att det inte ska gå politik i grundlagsprövningen. In i det sista försökte utskottet också den här gången nå konsensus, men förgäves.
Ojala-Niemelä medger ändå inte att splittringen skulle vara ett nederlag för utskottet.
– Den juridiska prövningen var svår och man kunde komma till olika slutsatser.
För att väcka åtal krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen. Det innebär att Sannfinländarna med sina 38 ledamöter ensamma kan förhindra att Mäenpää åtalas. Hur Samlingspartiet, som var splittrat i utskottet, kommer att rösta i den avgörande omröstningen är ännu oklart.
Juha Mäenpää har tidigare nekat till brott och Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho har meddelat att partiet motsätter sig åtal och kommer att förhindra att så sker.
Mäenpää är invald från Vasa valkrets. Efter hans rasistiska anförande i plenum för ett år sedan gjordes fyra polisanmälningar mot honom. Polisen ansåg att det fanns skäl att misstänka Mäenpää för hets mot folkgrupp. Straffet för hets mot folkgrupp är böter eller fängelse i max två år.