Samlingspartiet vill ha svar på hur hållbarhetsglappet ska tätas
Sänkt inkomstskatt, lokala arbetsavtal och uppluckrade regler för restauranger och alkoholutskänkning. Det är några delar av det recept som enligt Samlingspartiet kan stärka de offentliga finanserna med fem miljarder euro.
Finlands sysselsättningsgrad måste höjas från strax över 70 till 80 procent, och statsskulden får under inga omständigheter överskrida 80 procent av bnp. De ramarna förde oppositionspartiet Samlingspartiet fram för regeringen när partiet under onsdagen presenterade sitt alternativ för hur den ekonomiska politiken ska utformas.
– Vi har tryckt ner epidemin så väl att den nu är under kontroll, och nu måste fokus ligga på att snabbt få i gång ekonomin. Ju snabbare regeringen agerar, desto mindre behöver man justera utgifterna i framtiden, menar partiordförande Petteri Orpo.
Snabba åtgärder
Coronakrisen innebär oundvikligen att statsskulden växer, då regeringen tar till stimulansåtgärder för att rädda företagen och blåsa liv i ekonomin. Enligt Vihriälärapporten från början av maj stiger skuldsättningsgraden från nuvarande 60 procent av bnp till över 90 procent till slutet av årtiondet.
En sådan skuldbörda kan Samlingspartiet inte acceptera, även om man uttrycker förståelse för att låntagningen ökar under en kris.
– Stimulansbehovet är inte en orsak att vara vårdslös med statens finanser. Vi måste ha råd att klara oss också ur kommande finanskriser. Vi lever i väldigt osäkra tider, med en ständigt närvande risk för en andra våg, och det finns inte utrymme för att misslyckas, sade Timo Heinonen, Samlingspartiets representant i finansutskottet.
I sin alternativa ekonomiska vägkarta tar partiet avstamp i Finansministeriets prognos om att de offentliga finanserna måste stärkas med 5 miljarder för att hållbarhetsglappet ska balanseras under 20-talet.
– Redan i höstens budgetförhandlingar måste regeringen kunna visa sin plan på hur de offentliga finanserna ska stärkas med fem miljarder euro, säger Orpo.
Högre sysselsättning
Enligt Samlingspartiets beräkningar behövs 100 000 nya arbetstillfällen innan regeringsperiodens slut för att statsfinanserna ska balanseras. Samtidigt får regeringen en känga för att den enligt partiet inte har tagit till sysselsättningsfrämjande åtgärder i tillräckligt stor utsträckning hittills.
– Det är lätt att dela ut pengar. Vilken riksdagsledamot som helst kan hitta på vettiga saker att lägga fem miljarder på. Men regeringen har inte formulerat åtgärder som stärker sysselsättningen, säger Elina Lepomäki, riksdagsledamot och medlem i finansutskottet.
– Regeringsprogrammet bygger på att sysselsättningen höjs till 75 procent till mandatperiodens slut, men eftersom inga åtgärder som skulle möjliggöra det har presenterats står det klart att programmet måste rivas upp och utgifterna gås igenom på nytt, menar Orpo.
Skattesänkningar och lokala avtal
Samlingspartiets plan för hur de 100 000 nya arbetstillfällena skulle skapas liknar i hög grad partiets skuggbudget från i höst.
Till viss del handlar det om att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, genom att möjliggöra lokala avtal, luckra upp reglerna för restauranger och alkoholutskänkning, underlätta företagssanering samt slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Bland de andra förslagen finns en reform av arbetsmarknadsstödet.
Därutöver efterlyser man sänkt beskattning av arbete i alla inkomstklasser. Tanken är att det ökar köpkraften och därigenom stärker ekonomin.
Bland ekonomer råder viss oenighet om huruvida de positiva effekterna väger upp för skattebortfallet. Bland annat ekonomen Christer Lindholm har tidigare hävdat det motsatta i intervju för HBL. Enligt Samlingspartiet kan bortfallet ändå balanseras om de övriga sysselsättningsåtgärderna leder till att 60 000 personer får jobb och därigenom blir nya skattebetalare.
– En viktig del av paketet är också att höja skatterna på konsumtion av varor som skadar miljön, eftersom ökad köpkraft innebär ökad konsumtion. Det är ett skäl till att de offentliga finanserna trots förändringen går ihop, säger Orpo.
Ni anklagar regeringen för att inte presentera sysselsättande åtgärder. Är inte till exempel infrastruktursatsningarna just det – sysselsättande? – Utan tvivel sysselsätter de, men bara för en viss tid. Regeringen har presenterat sina vänsterorienterade förslag och nu vill vi visa på att det finns ett borgerligt alternativ, genom strukturreformer som permanent höjer sysselsättningen.
❞ Stimulansbehovet är inte en orsak att vara vårdslös med statens finanser. Vi måste ha råd att klara oss också ur kommande finanskriser.
Timo Heinonen Samlingspartiets representant i finansutskottet.