Femtedel av föreningarna i blåsväder
Coronakrisen blev dyr för idrottsföreningarna. Nästan 400 föreningar befinner sig i ett kritiskt läge.
En femtedel av idrottsföreningarna uppger att de drabbats hårt av coronarestriktionerna. De behöver bidrag för att klara sig och för fyra procent av föreningarna är läget kritiskt, enligt en enkät som utfördes av Statens idrottsråd. Det motsvarar nästan 400 rf-föreningar i Finland.
Under mars–maj 2020 har föreningarna förlorat uppskattningsvis 76 miljoner euro i inkomster. Nettoförlusten uppgår till 47 miljoner euro.
Kris i aktiebolagen
Ännu sämre har det gått för föreningarna som fungerar som aktiebolag. Bara sexton AB-föreningar deltog i idrottsrådets enkät, men läget är prekärt för dem. Bara en klubb i herrarnas ishockeyliga deltog. Inga av klubbarna i herrarnas fotbollsliga deltog i enkäten.
Fjorton av sexton AB-föreningar uppger att att restriktionerna medfört ”mycket” eller ”väldigt mycket” problem för dem. Hälften av AB-föreningarna beskriver sitt läge som kritiskt. Nio av föreningarna är ishockeyklubbar, tre bobollsföreningar, två fotbollsklubbar, och en basketförening. AB-föreningarna använde sig redan av olika anpassningsåtgärder, främst permitteringar och lönesänkningar. Om restriktionerna skärps igen senare i sommar kommer situationen att bli akut för fler av klubbarna.
Idrottsförbunden har också drabbats, men de största konsekvenserna syns troligen först senare. Organisationerna förlorade uppskattningsvis 11,4 miljoner euro i uteblivna inkomster under mars–maj. Nettoförlusten uppgick till 2,1 miljoner euro.
Optimism trots förluster
Värst har företagen inom idrottssektorn drabbats. I 59 procent av företagen inom idrottssektorn har omsättningen rasat med 50–100 procent. I ytterligare en femtedel av företagen har omsättningen minskat med 25– 49 procent.
Gym, personal trainer-företagare och dansskolor har påverkats mest. Hälften av dansskolorna har tvingats avbryta sin verksamhet. Golfbanorna och ridstallen har klarat sig relativt lindrigt undan.
Hälften av företagen har tvingats till permitteringar, men bara 7 procent har tagit till uppsägningar. För alla företag är det inte möjligt att spara genom permitteringar, exempelvis ridstallen behöver fortfarande personal som tar hand om hästarna.
Ungefär hälften av företagen tror dock att de överlever krisen. En tredjedel uppskattar att de kanske klarar sig. Bara fyra procent tror att verksamheten läggs ned eller att de tvingas till skuldsanering eller konkurs. Det beror till stor del på vad som händer framöver. Många av företagarna önskar stöd och skattesubventioner för att uppmuntra folk att använda idrottstjänster.
– Framtiden är ett stort frågetecken. Vi har klarat oss bra under coronaepidemin, för vi har anpassat alla kostnader, betalt nedsatt hyra, och permitterat personalen. Vi är mest spända över om kunderna kommer tillbaka, om de köper tjänster, eller vill ha gottgörelse för oanvända kort, då vi öppnar 1 juni, säger en företagare.
Undvikit uppsägningar
Fastlandets kommuner gick miste om uppskattningsvis 22–23 miljoner euro i uteblivna inkomster då de flesta kommunala idrottsanläggningarna stängdes under mars–maj. En stor del av kommunerna tvingades permittera en del av idrottspersonalen, men de har också sparat i underhåll och omplaceringar av personalen. Uppsägningar har i stort sett undvikits.
Följderna av coronakrisen för många av idrottsaktörerna klarnar kanske först senare i höst, om det blir nya restriktioner som hindrar verksamheten, om skattemedlen minskar och om avkastningen av penningspelen minskar. Då kan det bli fler som tvingas lägga ned verksamheten.