Torven ska fasas ut i snabbare takt
För att uppnå målet om ett kolneutralt Finland 2035 måste torvutvinningen fasas ut i snabbare takt, slår jubileumsfonden Sitra fast. Om andra metoder inte räcker till kan en lagändring som förbjuder energitorv övervägas.
Om Finland ska uppnå målet att vara kolneutralt 2035 måste torvutvinningens klimatpåverkan omedelbart tacklas, slår jubileumsfonden Sitra fast. I en bred kartläggning rekommenderar Sitra bland annat att skattesubventionerna för torv gradvis slopas. Om det inte hjälper kan förbud mot energitorv bli aktuellt. Samtidigt framhåller Sitra att övergången till andra energikällor inte får vålla torvproducenter oskälig ekonomisk skada.
Utsläppen från torvanvändningen i Finland ska kapas med omedelbar verkan – men utan att vålla företagare i torvbranschen oskälig ekonomisk skada. Det är den röda tråden i statens jubileumsfond Sitras torvutredning som publicerades på tisdagen.
Miljöorganisationer har länge framhållit att torven hör till de enklaste brännbara bränslena att avskaffa. I sin rapport är Sitra inne på samma linje och betonar att processen för att avveckla torven måste försnabbas om regeringens mål om ett kolneutralt Finland 2035 ska uppnås.
Tatu Leinonen, expert på klimatlösningar vid Sitra, påpekar att torvens utsläpp är stora i förhållande till dess roll inom energiproduktionen och samhällsekonomin.
– För det första orsakar torvförbränning omkring 12 procent av alla utsläpp av växthusgaser i Finland. Samtidigt är torvens andel av den totala energiförbrukningen i Finland mindre än 5 procent, säger Leinonen.
– För det andra finns det redan kostnadseffektiva lösningar som kan ersätta torvbränning. När tekniken utvecklas väntas de bli fler, fortsätter han.
Stark roll i Österbotten
I rapporten konstaterar Sitra att torvsektorns direkta andel av sysselsättningen i Finland i dag är omkring 0,1 procent. Det motsvarar enligt rapporten omkring 2 500 årsverken.
Historiskt har torven i ödemarksmyrarna varit en viktig del av Finlands energiförsörjning. Och regionalt har torven fortfarande en stark roll i fjärrvärmeproduktionen, även om variationerna inom Finland är stora.
I Nyland är torvens andel av fjärrvärmeproduktionen nära noll, men i Österbotten, Lappland, Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax utgör torven mellan 30 och 65 procent av fjärrvärmeproduktionen, enligt siffror för 2018. Medan i synnerhet De gröna och Vänsterförbundet velat försnabba avvecklingen finns det krafter inom Centern som bromsat sådana initiativ.
Riksdagsledamot Hannu Hoskonen (C), ordförande för riksdagens miljöutskott,lämnade förra veckan in ett skriftligt spörsmål till riksdagen om Sitras rapport. Hoskonen anser att torvbranschen svartmålas.
”Hur och på uppdrag av vem bedriver man så här ensidig forskning?” undrar Hoskonen.
Sitra svarar med att fonden är underställd riksdagen, och att Sitras högsta beslutande organ, förvaltningsrådet, består av medlemmar från riksdagsgrupperna som är ”medvetna om Sitras åtgärder för en rättvis övergång inom torvbranschen”.
Bättre dialog
I Sitras rapport kommer också torvproducenter till tals:
”Ibland ilsknar man verkligen till när en del yttergröna i offentligheten till exempel säger att ’ni ju kan börja göra någonting annat i stället’. Men det är inte så enkelt då man redan gjort investeringar”, säger en av intervjupersonerna.
Av intervjuerna framgick att många inom branschen oroar sig för sin ekonomiska situation och för att inte få sin röst hörd. Övergången måste därför enligt Sitra bygga på en bättre dialog om regional utveckling och på att identifiera åtgärder som stöder en smidig förändring. Sitra ordnar bland annat tre regionala diskussionstillfällen på hösten.
Krav på tydlig linje
Tatu Leinonen vid Sitra räknar upp fem metoder för att i snabb takt minska utsläppen som torvanvändningen orsakar och så fort som möjligt överge torven.
För det första efterlyser Leinonen en tydlig linje från statens håll, även om frågan – trots klimatmålet – är känslig inom regeringen.
– Staten kunde gradvis avskaffa skattesubventionerna för torvutvinning och överväga att slå fast en bakre gräns för när användningen av energitorv upphör, säger Leinonen.
För det andra framhåller Leinonen att torvproducenterna måste ges möjlighet att påverka övergången. Den tredje punkten handlar om att göra upp konkreta åtgärdsplaner som garanterar att övergången främjar ett kolneutralt Finland samtidigt som sysselsättningen och de regionala ekonomierna gynnas.
– För det fjärde behövs utbildning och omskolning för att underlätta torvproducenters övergång till andra branscher säger Leinonen.
Förbud?
Det femte verktyget är enligt Leinonen att utnyttja de finansieringskanaler som redan finns. Här lyfter Leinonen fram EU-fonden för rättvis omställning, som ingår i Europeiska kommissionens så kallade gröna giv. Enligt Sitras rapport är det möjligt att Finland får en andel för att avveckla torven.
Utifrån kartläggningen ger Sitras
experter också rekommendationer för att ersätta torven snabbt men kontrollerat. I första hand rekommenderar Sitra att Finland slopar skattesubventionerna för torv senast 2025.
– Om slopandet av skattesubventionerna tillsammans med utsläppshandeln inte räcker till för att styra utvecklingen i rätt riktning skulle regeringen kunna överväga att förbjuda användningen av energitorv, säger Leinonen.
Det övergripande målet är att frångå brännbara energilösningar, till exempel genom mer användning av jord-, vatten-, luft- eller spillvärme med värmepumpar. Också geotermisk värme väntas spela en roll i fjärrvärmeproduktionen under de närmaste 10–15 åren.