Olycksbåten bärgas i veckan

Presidentvalet i Polen blir inte den enkla match för den sittande presidenten som man trodde i våras. Slutresultatet kan vara avgörande för Polens hela politiska framtid.

Presidentvalet i Polen skulle enligt de ursprungliga planerna ha hållits den 10 maj. Det hela utvecklades till en politisk fars då landets dominerande parti Lag och rättvisa (PiS) vägrade acceptera att valet måste skjutas upp på grund av coronavirusepidemin. PiS och dess ledare, Polens starke man Jarosław Kaczyński, gjorde allt för att få valet genomfört eftersom den egna kandidaten, den sittande presidenten Andrzej Duda, toppade opinionsmätningarna överlägset. Han såg ut att gå mot en enkel seger genom att få över hälften av rösterna redan i valets första omgång.

Med en seger hade PiS säkrat en bekväm fortsättning på den farliga nationalistiska och auktoritära väg Kaczyński har styrt in Polen på. Men trots sin auktoritära ställning lyckades han inte få valet genomfört, inte ens som en ren poströstning, vilket PiS förde fram som ett sista alternativ.

Ett nytt valdatum slogs fast i slutet av maj, presidentvalets första omgång ska hållas på söndag 28 juni.

Sedan valet i maj kom av sig har i alla fall mycket hänt och Kaczyński har all orsak till oro. Dels har coronakrisen kraftigt försämrat Polens ekonomi och arbetslösheten har rakat i höjden, dels har en ny huvudmotståndare till den sittande presidenten dykt upp. Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski kom med i leken för några veckor sedan. Han representerar det största oppositionspartiet, Medborgarplattformen (PO) och knappar enligt opinionsmätningarna in på den sittande presidentens tidigare så stora försprång.

Det ser nu helt uteslutet ut att valet skulle avgöras redan i första valomgången, Dudas väljarstöd har sjunkit från över 50 till omkring 40 procent. I en sannolik final den 12 juli mellan Duda och Trzaskowski ser dessutom allting ut att vara öppet. I vissa mätningar är Duda starkare, medan andra ger Trzaskowski segern.

Paniken har smugit in i PiS-lägret och Andrzej Duda har sett sig tvungen att ta till det homofoba kortet och smutskasta sexuella minoriteter.

I ett tal nyligen beskyllde han hbtq-rörelsen för att vara mer destruktiv än den kommunistiska ideologin. Icke heterosexuella och hbtq-rörelsen har utmålats av den sittande presidenten och regeringspartiet som ett hot mot den polska nationen och som något skadligt och farligt för barn och unga.

Det är ett sätt att få de konservativas och religiösas röster och samtidigt ett sätt att försöka avleda fokus från coronakrisen och den nedåtgående ekonomin i landet. Det är på den konservativa landsbygden som PiS och Duda har en stor del av sina anhängare, medan Trzaskowski har ett stort väljarstöd i det urbana Polen där liberalare tankar uppskattas.

Frågan är vad som händer i Polen om oppositionens kandidat faktiskt skulle besegra Duda och därmed

därńoppositiosamtidigt tillfoga Kaczy ski en bitter förlust. Presidenten kan tillsammans med senaten, nen fick majoriteten i höstas, bromsa regeringen på dess fortsatta väg bort från rättsstatsprinciper och liberal demokrati. Rafał Trzaskowski som president skulle inte längre välsigna besluten på Polens fortsatta färd mot autokrati, utan i stället motarbeta den här utvecklingen. Det skulle leda till politisk turbulens.

Turbulensen kan dessutom få rejält med tilläggsbränsle av en ekonomisk kris som hotar efter coronakrisen. Det är delvis genom en frikostig stödpolitik som Kaczyński har skapat sin maktställning, men om ekonomin inte ger möjlighet till en fortsättning på den vägen kan en avgörande del av folket vända honom ryggen.

I söndagens presidentval står mer på spel än bara vem som ska sitta i presidentpalatset vid Krakowskie Przedmieście i Warszawa de närmaste fem åren.