George Floyd dog nog förgäves

RASISM Jag förutspår att George Floyds död, som åstadkom demonstrationer och att några poliser åtalas, inte kommer att leda till en större förändring i den amerikanska rasinställningen. Floyd dog nog förgäves.

Amerikansk raspolitik har långa och varaktiga anor, till exempel USA:s första president höll sig med slavar på sitt gods i Mount Vermont, Alexandria i Virginia. Det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet handlade visserligen

om slaveriets avskaffande, men de frigivna slavarna betraktades som en undermålig ras, vars integration stävjades i sydstaterna med hjälp av Ku klux klan och andra segregerande metoder. Svarta kunder tolereras som artister och skådespelare och meniga soldater, men inte som jämbördiga. Det var faktisk runt 100 år efter inbördeskriget det började hända något, under president John F. Kennedys administration. Efter mordet på tre aktivister i Alabama samt skolintegrationen, som möttes med fasa och indignation i flera stater samt mordet på Martin

Luther King, som hade en dröm om ett integrerat Amerika, började landet långsamt öppna sig för en mer integrerad livssyn.

Den låg visserligen mera på ytan än i de djupa leden. Rasistiska polisskjutningar av svarta har under de senaste decennierna visserligen väckt lokal indignation, men allt har i det stora hela förblivit som förr.

Efter att Barack Obama som mörkhyad valts till president trodde jag att man äntligen i USA blivit mer rastolerant, men nej. Poliser sköt fortfarande svarta, utan påföljd.

President Donald Trump har haft andra problem hittills, och återval ligger främst på hans agenda. Hans friande till ”rednecks” har gjort det mer legitimt att skylla på svarta och den latinamerikanska befolkningen för alla svårigheter.

Floyds död är bara en liten episod som snart glöms bort. Å andra sidan kan vi inte yvas så mycket själva över vår rastolerans. Se på hur vi under seklens lopp behandlat och fortsättningsvis behandlar samerna, och deras urgamla rättigheter till fiske och renskötsel.