Dröm – och orka lite mer i vardagen
”Åh, tänk om jag kunde...” Att drömma är att låta tankarna sväva i väg mot saker man skulle vilja göra. För de flesta är det en välkommen paus i vardagen. Men hur är det med själva uppfyllelsen? Ska vi försöka nå fantasierna eller ska de förbli just drömmar?
Jag ställde frågan om drömmar i mitt nätverk och fick många insiktsfulla reflektioner. Det är tydligt att det är både spännande och utvecklande att följa sina drömmar – men också lite skrämmande ibland.
Det finns alltid en risk att det inte alls blir som man hade tänkt sig. Karin berättar hur hon nådde sin dröm att bli egenföretagare – och att det dessvärre var bättre i fantasin.
Det kan också hända att den dröm man när inte är ens egen, fast man tror det. I stället bygger man sin fantasi på omgivningens förväntningar och tryck.
Just detta känner jag själv igen: flera gånger har jag kommit på mig med att drömma om olika projekt som sedan visar sig vara ganska långt från den person jag är. Men just där och då verkade det både lockande och häftigt att kunna säga ”det där har jag gjort”.
Främmande länder lockar
En dröm som återkommer är att flytta till ett annat land. Man lockas av det okända, av utmaningen och man vill lära sig om andra kulturer. Peter berättar hur han och familjen tog steget och flyttade till Spanien för ett halvår, men att de hamnade i en nästan helsvensk omgivning. Den lokala förankringen blev inte alls som de tänkt sig. Men de lät sig inte nedslås utan prövar en gång till.
Ni är också många som drömmer om att bli Youtube-stjärnor, att segla i Medelhavet, att skriva en roman eller att genomföra ett triatlon.
När man förverkligar en dröm så växer man som människa, även om resultatet inte blir som man trott eller tänkt från början. Man har vågat prova, man har varit öppen för förändring och det är ju en fin definition på mod.
Kanske är det även så att man ser på sin omgivning med lite andra ögon om man själv vågat spränga gränser?
Kanske vissa drömmar också måste få stanna på planeringsstadiet?
Jag ler när jag läser om Sofia som använder drömmar som ett härligt tidsfördriv. Hennes man förstår inte alls utan gör sitt bästa för att lösa hennes bryderier så att hon kan uppnå sin dröm – när hon egentligen bara vill få njuta av själva tanken på drömmen. Men, som hon säger, kanske är hennes man bättre än hon på att leva i nuet och göra det bästa av det?
Det är viktigt att vi håller vår förmåga att fantisera och drömma vid liv. Vardagen och verkligheten är ofta tung att bära och utan drömmar skulle livet bli ännu gråare och mer linjärt.
Våga följa drömmen
Elin tycker att drömmandet erbjuder en tillflyktsort och att det inte är meningen att tankarna ska förverkligas. Hon behöver dem för att orka.
Jag har själv precis förverkligat en dröm jag haft i många år: att skaffa motorcykel. Det återstår att se om det var en bra sak. Ännu är jag lite ängslig och ovan – men också stolt över att jag tog mod till mig. För, som min mamma sa: – Man måste våga våga! Med de orden uppmanar jag dig som läser det här att inventera dina drömmar och ta mod till dig att följa åtminstone en av dina drömmar.
Jag vill skicka med dig en fin strof från en av mina drömmare: Än så länge är drömmen ett smultron i raden på grässtrået, något jag går och doftar på. Jag känner solvind i ansiktet och det doftar nyfikenhet.