Konkursvågen uteblev – men hösten oroar
Coronaepidemin har inte lett till fler konkursansökningar bland de finska företagen
I början av mars förutspådde många ekonomer att coronaepidemin skulle få många företag inom restaurang- hotell- och servicebranscherna att gå omkull.
Statistikcentralens data visar ändå att någon konkursvåg på bred front inte har ägt rum.
Företagarna i Finland menar ändå att oron inte var överdriven. Regeringens stödpaket kan ha räddat situationen för stunden, men problemen kan komma tillbaka till hösten.
– Det vi hör från fältet är att många företag bävar inför hösten. För vissa är kassan förbrukad samtidigt som skulderna kvarstår, säger organisationens vd Mikael Pentikäinen.
Färre företag har sökts i konkurs hittills i år än under samma period i fjol. Företagarna i Finland menar ändå att den inledande rädslan för en förestående konkursvåg inte var överdriven. – Det vi hör från fältet är att många företag oroar sig för hösten, säger organisationens vd Mikael Pentikäinen.
I mitten av mars var risken för en konkursvåg bland de finska företagen ett av de stora samtalsämnena i den ekonomiska debatten. Bland annat restaurangernas och hotellens försäljning sjönk till ett absolut minimum, vilket väckte stor oro för händelsekedjor som kan sättas i gång om en stor del av företagen går omkull samtidigt.
Tre månader senare står det klart att våren inte förde med sig någon konkursvåg alls – hittills. Det visar uppgifter från Statistikcentralen.
Enligt deras statistik ökade antalet företag som söktes i konkurs mellan januari och maj med 5,5 procent jämfört med samma period i fjol. Ökningen skedde dock helt och hållet i januari och februari, då viruset ännu inte hade landstigit i Finland. I mars, april och maj var ansökningarna något färre än under samma månader i fjol.
Inom restaurang-, hotell-, mineraltillverknings- och byggbranscherna steg antalet ansökningar något, om än marginellt. I år har till exempel 125 företag inom restaurang och inkvartering sökts i konkurs, medan siffran för samma månader i fjol var 116.
– Det var överraskande också för mig. Någon konkursvåg får inte stöd i vårt datamaterial, säger Sami Fredriksson på Statistikcentralen.
Finland ändå värst i Norden
Att ett företag ansöker om konkurs betyder i sig inte att konkursen verkligen blir av.
Om man i stället ser på hur många företag som faktiskt försatts i konkurs av tingsrätten, och fått en konkursboförvaltare utsedd åt sig, kan man märka en liten ökning i antalet konkurser.
Det här måttet har företaget Enento använt sig av i sin jämförelse mellan de nordiska länderna.
Enligt deras genomgång ökade antalet företag som försatts i konkurs
i Finland med 24 procent i mars och 36 procent i april, för att sedan minska med 9 procent i maj. Det skulle göra Finland till det hårdast drabbade nordiska landet.
”Danmark och Norge verkar ha klarat sig bäst genom krisen, även om det är värt att notera att situationen förbättrades också i Finland i maj”, säger vd Jukka Ruuska i ett pressmeddelande där man också påpekar att någon egentlig konkursvåg inte kan märkas.
Det lönar sig att komma ihåg att det finns väsentliga skillnader mellan länderna: de har drabbats av viruset i olika omfattning, har stött sina företag på olika sätt och har sin egen lagstiftning.
Enento noterar till exempel att den finska regeringen drev igenom en ändring av konkurslagstiftningen i april, som gör det svårare för fordringsägare att yrka på att ett skuldsatt företag ska sättas i konkurs. Det här kan vara en orsak till att konkurserna inte har ökat mer.
Samtidigt verkar det ha lett till att ännu fler av de företag som söks i konkurs faktiskt försätts i konkurs.
Vågen kan fortfarande komma
Företagarna i Finland var en av de organisationer som allra mest högljutt varnade för att en konkursvåg var nära förestående i mars. Organisationens vd Mikael Pentikäinen tycker inte att rädslan var onödigt stor, även om vågen hittills har uteblivit.
– Våra farhågor var inte överdrivna. Siffrorna visar bara att regeringen har lyckats rädda företagen från konkurs för tillfället.
Åtgärderna har varit många och omfattat allt från direkta stöd och statsgaranterade lån till möjligheten att skjuta upp skatter. Företagarna i Finland ser särskilt skatteuppskoven och den tillfälliga ändringen av konkurslagstiftningen som viktiga orsaker till att man lyckats hålla konkurserna nere.
Samtidigt finns det en risk för att åtgärderna bara skjuter problemen på framtiden. Lagändringen gällande konkurser är i kraft till oktober, och både skatterna och lånen ska betalas i något skede.
– Det vi hör från fältet är att många företag bävar inför hösten – för vissa är kassan förbrukad samtidigt som skulderna kvarstår eller har ökat. För företagare gäller det att ta vara på den här tiden och förbereda sig för hösten.
Konkurser ger inte hela bilden
I takt med att virusförekomsten har pressats ner nästan till nollnivå i Finland har vårvinterns nattsvarta pessimism utbytts mot försiktig framtidstro – också vad gäller ekonomin. Till exempel skruvade världshandelsorganisationen WTO upp sina framtidsutsikter i tisdags, då den reviderade prognosen för 2020 presenterades.
Världshandeln presenteras nu krympa med bara 18,5 procent, en
historisk siffra men ändå mycket bättre än vad organisationen förutspådde i mars–april. Det verkar som vi har nått krisens botten, skriver WTO i prognosen.
Den försiktiga optimismen ska ändå inte tolkas som att den ekonomiska krisen är förbi, påpekar experter. Timo Lindholm, chefsekonom på det statliga exportfinansieringsinstitutet Finnvera beskriver våren som en avvärjningsseger.
Han väntar sig en kraftig ökning i efterfrågan på ny finansiering och förlängda amorteringsuppskov till hösten.
– Det kom inte som en överraskning att konkurserna inte har ökat de senaste tre månaderna. Konkurs är det absolut sista alternativet, och räddningsåtgärderna i kombination med de oerhört låga räntorna har gjort det möjligt för företagen att övervintra hittills.
Lindholm påpekar också att konkurserna bara är en av flera mätare på hur det står till med ekonomin. En viktigare indikator för ekonomins välmående är antalet beställningar inom exportindustrin.
– Industriföretagen klarar sig längre på sin gamla orderstock än restauranger, som i högre grad lever ur hand i mun. Exporten däremot påverkas med en viss fördröjning, och där har nedförsbacken bara börjat.