Nordea: Allt fler finländare väljer att bostadsplacera
Finländarnas bostadsplaceringsiver är stark trots coronakrisen, enligt Nordeas kartläggning. Den typiska bostadsplaceraren är en man i medelåldern, men bilden diversifieras hela tiden.
Placeringar i bostäder och fastighetsfonder har vuxit kraftigt i Finland. Hos Nordea har antalet bostadsplacerare rentav femfaldigats under de senaste fyra åren, enligt Jussi Pajala, vd på Nordeas hypoteksbank.
– Under årets första kvartal växte efterfrågan på placeringsbostadslån till exempel med upp till 40 procent jämfört med året innan, sade Pajala under Nordeas pressträff på onsdagen.
Enligt bland annat Hypoteksföreningen har coronakrisen en kraftigt negativ inverkan på bostadsmarknaden och kan sänka bostadspriserna i hela landet med omkring två procent. Trots det har Nordea i kartläggningen bland sina egna kundrådgivare hittills inte noterat ett ras. Intresset för bostadsplaceringar i april och maj verkar enligt Pajala ha hållits ungefär på fjolårets nivå.
– Snarare märks en större försiktighet och en ökad riskmedvetenhet. Det syns bland annat i ett växande intresse för ränteskydd och för små, centralt belägna bostäder.
46-årig nylänning
I sin kartläggning tecknar Nordea också en profil av den genomsnittliga finländska bostadsplaceraren. Genomsnittsbilden ser ut så här: en 46 år gammal nyländsk man som har en fast tjänst eller är företagare, har inkomster på omkring 4 500 euro i månaden och lever i ett parförhållande.
Också själva placeringsbostaden ligger i nästan hälften av fallen i Nyland. Det genomsnittliga placeringsbostadslånet är omkring 116 000 euro, med en betalningstid på 19 år, enligt Nordea.
– Men bakom den manliga bilden finns i dag en stor diversitet. Ungefär en tredjedel av placeringsbostadslånen tas av kvinnor. Och de senaste åren har i synnerhet de unga bostadsplacerarnas antal ökat bland både kvinnor och män. I dag är över en tredjedel av bostadsplacerarna under 40 år.
– De unga inhämtar i ett tidigare skede kunskap om vad sparande och kontroll över den egna ekonomin innebär, säger Pajala.
– Och då intresset växer börjar man också se sig om efter alternativa former att spara. I äldre tider sparade man pengar på bankkontot, men efter att räntorna gått ned förlorar man ju bara pengar på det. Då började man betona fond- och aktiesparande, men nu då fler alternativ och mer information finns tillgängliga ökar mångfalden i sparandet.
Fler alternativ
Tanja Eronen, chef för placeringsprodukter vid Nordea, har märkt en liknande ökning i intresset för fastighetsfonder, där affärsfastigheter i dag ofta ingår. Medan avkastningen från direkta bostadsplaceringar till en betydande del bygger på att bostadspriserna stiger kommer avkastningen från affärsfastigheter i huvudsak genom de hyror som företagen i fastigheten betalar.
– Tidigare var de här fonderna främst tillgängliga för institutionella placerare, men under de senaste åren har fler fonder startats med sänkt tröskel för vanliga sparare, säger Eronen.
Fördelen är enligt Eronen att privatpersoner därigenom kan spara i fastigheter utan att till exempel ta ett placeringslån för en hel bostad.
– Startkapitalet kan vara några tusen euro, vilket förstås är en betydande summa, men mycket mindre än en direkt investering i en placeringsbostad. En nackdel är att skötselkostnaderna för fonderna brukar vara mellan 1,5 och 2,5 procent, säger Eronen.
Privatpersoners intresse för bostadsoch fastighetsfonder har enligt Eronen ökat markant sedan 2014. De vanliga hushållens placeringar uppgår i dag till omkring 65 procent av kapitalet i finländska bostads- och fastighetsfonder.
– Då räntorna är låga och aktierna rätt högt värderade letar många efter alternativ. I fråga om risk och förväntad avkastning placerar sig fastighetsfonder mellan räntepapper och aktier, säger Eronen.
tobias.pettersson@ksfmedia.fit
TOBIAS PETTERSSON