Barnens rättigheter måste tryggas i eftervården
Det behövs både direkta och långsiktiga åtgärder för att trygga barns, ungas och familjers välbefinnande i eftervården av coronaepidemin, framgår det av en färsk rapport.
Coronaepidemin har haft en stor inverkan på barns rättigheter, liv och vardag. Det framgår i en rapport som överräcktes till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på onsdagen.
Rapporten har gjorts av en arbetsgrupp som Social- och hälsovårdsministeriet inrättade i maj för att stärka barns rättigheter och barns, ungas och familjers välbefinnande i eftervården av coronaepidemin.
– Vi behöver två typer av åtgärder. Först snabba åtgärder i inledningsskedet, sedan långsiktiga åtgärder, sade Kiuru.
– I samband med eftervården av coronakrisen måste vi identifiera de barn och ungdomar som vi behöver satsa extra mycket på.
Som exempel lyfte Kiuru bland annat upp långtidssjuka barn, barn i fattiga familjer, barn med funktionsvariationer och de barn som själva eller vars familj har psykiska problem.
– Eftervårdsgruppen kommer att fundera på de här frågorna under sommaren och vi utnyttjar allt som står i rapporten när vi bereder de ekonomiska frågorna i höst. Barnstrategin är en bas för allt som vi arbetar med som gäller barns och ungas vardag.
Kiuru sade också att hon tror att det går att ta ett steg i rätt riktning när det gäller att minska på ojämlikheten för barn och unga.
Främja jämlikhet
Rapporten presenterades av arbetsgruppens ordförande Esa Iivonen och kommenterades av barnombudsman Elina Pekkarinen och Johanna Laisaari, generalsekreterare för kommittén för beredningen av barnstrategin.
Iivonen poängterade att det inte är en naturlag att ojämlikheten bland barn och unga ökar.
– Vi kan själva påverka utvecklingen om vi vill. Målet är att främja jämlikhet. I eftervården behövs hela
❞ I samband med eftervården av coronakrisen måste vi identifiera de barn och ungdomar som vi behöver satsa extra mycket på. Krista Kiuru familje- och omsorgsminister (sDP)
samhället. Det är inte bara kommunernas eller statens sak, det är också det civila samhällets och företagens sak, alla ska delta, sade han.
– Under coronakrisen har det varit svårare att få stöd men behovet har varit stort. Vi måste se till att det finns tillräckligt med resurser för kommunerna.
Enligt Iivonen skulle det vara viktigt att motverka den så kallade remisskultur som har uppstått.
– För tillfället har vi ett system som inte är familjefokuserat. Utsatta familjer tvingas berätta sin historia om och om igen för olika instanser bara för att få höra att ”det här är inte vårt område”, och sedan skickas de i väg till följande instans. I den pågående social- och hälsovårdsreformen borde man jobba vidare och bygga en helhet.
Barnens rättigheter måste tryggas
Den ökade ojämlikheten bland barn och unga var också något som Johanna Laisaari tog fasta på.
– Det här är en utveckling vi måste ta tag i. Vi har inte råd att låta ett enda barn blir utanför i Finland. Barnets rättigheter ska tillgodoses i hela landet. Barnens rättigheter får inte vara bara vackra ord i festtal utan det är grundläggande mänskliga rättigheter som vi måste trygga, sade hon.
– Rapporten är också viktig eftersom barnens rättigheter och ställning glöms bort särskilt under undantagsförhållanden, men också under normala förhållanden.
Barnombudsman Elina Pekkarinen påpekade att barn, unga och familjer är beroende av servicestrukturen och institutionerna i vårt välfärdssamhälle.
– Coronakrisen har visat hur nödvändiga de här tjänsterna är.
Hon lyfte också fram vikten av att göra barn och unga delaktiga i beslutsprocessen.
– I synnerhet i en kris kan vuxna fatta beslut för barn och unga utan att höra dem. De behöver få känna sig delaktiga och känna att de kan påverka de beslut som rör dem.