Mäenpääs åtalsimmunitet splittrar Saml och C
En del riksdagsledamöter anser att en riksdagsledamot inte kan få säga vad som helst, medan andra anser att yttrandefriheten är hotad om riksåklagaren får väcka åtal mot Juha Mäenpää för hets mot folkgrupp.
Riksdagen debatterade på onsdagen frågan om att häva Juha Mäenpääs (Sannf) åtalsimmunitet för hans uttalande där han jämförde invandrare med invasiva främmande arter.
Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki öppnade debatten i plenum med att säga att man inte kan försvara Mäenpääs uttalande med hänvisning till lagen om yttrandefrihet eftersom tal som sprider hat och rädsla tystar andra och inskränker på deras yttrandefrihet.
Flera anföranden lyfte fram att alla experter som grundlagsutskottet har hört förespråkar att Mäenpääs åtalsimmunitet upphävs.
Frågan debatterades i plenum efter att grundlagsutskottet förra veckan kom med ett utlåtande där utskottet förespråkar att riksåklagaren ska få väcka åtal mot Mäenpää för hets mot folkgrupp.
Riksdagsledamöter åtnjuter större skydd av lagen för uttalanden i riksdagen än vad som gäller för gemene man. Därför krävs det fem sjättedelars majoritet i riksdagen för att åtal ska kunna väckas för någonting som en riksdagsledamot sagt i plenum.
Riksdagen tar inte ställning till om Mäenpää har gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp utan bara om hans fall ska få testas i domstol. Det är riksåklagare Raija Toiviainen som har bett riksdagen om tillstånd för att väcka åtal.
Sannfinländarnas ordförande
Jussi Halla-aho poängterade att riksdagen under Finlands självständiga historia aldrig har röstat för att lyfta åtalsimmuniteten för en riksdagsledamot. Han varnade för ett sluttande plan om det sker nu.
– Det skulle vara första gången men säkert inte den sista och steg för steg skulle det bli allt mer absurt, sade Halla-aho.
Partier är delade
Sannfinländarna meddelade redan när frågan om att väcka åtal blev aktuell att partiet kommer att rösta emot att häva Mäenpääs åtalsimmunitet. Sannfinländarna är ett så stort parti i riksdagen att de ensamma kan fälla förslaget. Men också en del riksdagsledamöter från Samlingspartiet, Centern och Kristdemokraterna är emot att häva åtalsimmuniteten.
Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen sade i debatten i plenum att utgångspunkten bör vara att domstolen inte är rätt plats att behandla riksdagsledamöters anföranden.
– Sådana tillvägagångssätt används i diktaturer, inte i demokratier.
Sari Tanus (KD) sade i sitt anförande att hon är mest orolig för att yttrande- och åsiktsfriheten inskränks i Finland.
Samlingspartiet är delat i frågan. Två av tre samlingspartister i grundlagsutskottet, Wille Rydman och Heikki Vestman, röstade emot förslaget att häva Mäenpääs åtalsimmunitet som vann 12–5 i utskottet. De övriga som röstade emot var sannfinländare.
”Riksdagens åtgärder räcker”
Rydman och Vestman konstaterade båda i plenumdebatten att Juha Mäenpää bröt mot föreskriften om att riksdagsledamöter ska bete sig värdigt, men ansåg att riksdagen har inre disciplinära åtgärder som också tillämpades på Mäenpääs fall. Detta är tillräckligt, ansåg båda.
Pihla Keto-Huovinen (Saml) ansåg däremot att det skulle vara viktigt att föra Mäenpääs fall till domstolen för att i rätten pröva ramarna för yttrandefriheten.
– Riksdagsledamöter kan inte tala hur som helst. Hets mot folkgrupp bör ses som ett allvarligt brott.
Centerpartisterna i grundlagsutskottet röstade alla för att häva Mäenpääs åtalsskydd. Men till exempel Mikko Kärnä (C) har tidigare ansett att Mäenpääs uttalande var rasistiskt och förkastligt men han förespråkar ändå inte att åtalsimmuniteten upphävs. Han hänvisar liksom Rydman och Vestman till att riksdagen redan har vidtagit inre disciplinära åtgärder mot Mäenpää.
Anders Adlercreutz (SFP) anser att riksdagsledamöterna inte kan höja sig själva över folket och anse att man står över de lagar man själv är med om att författa. Enligt Adlercreutz bör riksdagen därför ge tillstånd att åtala Mäenpää.
Riksdagen röstar om Mäenpääs åtalsimmunitet på fredag.