Stigande havsnivåer och sjösprång förklaras i avhandling
Varför kan minimala tsunamier uppstå i Finska viken? Och varför är den finska höjningen av havsnivån långsammare än genomsnittet? Det är två frågor som Havu Pellikka svarar på i sin doktorsavhandling.
Havu Pellikka försvarar under torsdagen sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitet där han tittar på hur havsnivån längs den finska kusten har förändrats från 1920-talet tills nu.
Forskningen har skett vid Meteorologiska institutet. Hon konstaterar i sin avhandling att fenomenet sjösprång är vanligare i Finland än vad man trodde: det förekommer nästan varje år.
– Vi började studera fenomenet efter somrarna 2010 och 2011 då flera personer från olika platser längs den finska kusten kontaktade oss och rapporterade om konstiga havsnivåer. Vatten steg och sjönk om vartannat – det kunde stiga så mycket som en meter på knappt 15 minuter eller mindre, säger hon.
– Detta var något som inte ens våra mest erfarna experter på havsnivåer kände till, så vi måste ta reda på vad det var som egentligen hände.
Fenomenet kallas sjösprång, och Pellikka menar i sin avhandling att de oftast orsakas av åska som rör sig i en viss hastighet över en viss del av havet. Sjösprånget syns främst genom en plötslig, och ibland repetitiv, höjning av havsnivån. Denna speciella höjning noterades redan på 1920-talet. I Finland ligger dessa höjningar ofta kring en meter, men runtom i världen har höjningar på flera meter registrerats.
– Den största skillnaden mellan sjösprång och en vanlig vinddriven våg är att sjösprånget har en betydligt längre våglängd, vilket innebär att det ser ut som en ovanligt snabb förändring av havsnivån snarare än en vanlig våg.
Forskarna vet ännu inte riktigt exakt var i Finland sjösprång är vanligast. Det krävs bland annat en speciell topografi längs med kusten: i en smal vik är det mera troligt med sjösprång än längs en rak kustlinje.
Kan sjösprång potentiellt bli farligt för människor eller egendom i framtiden? – Vi vet inte hur sjösprång kommer att bete sig i framtiden: om det kommer att öka i frekvens och intensitet eller om det håller sig oförändrat. Mer forskning krävs för att ta reda på detta. Den sortens sjösprång som observerats i Finland har inte varit särskilt farliga, men i sällsynta, extrema fall kan det potentiellt vara farligt.
Pellikka konstaterar också att havsnivån i Finland fortsätter stiga långsamt, men att stigningen ligger under genomsnittet i världen.
Det beror bland annat på att den smältande Grönlandsisen inte påverkar Finland med full kraft: när isen ändrar form och vattenmassorna förflyttas förändras jordens gravitationsfält och resulterar i en landhöjning i det område där isen smälter.
Smältningen vid Grönland bidrar alltså delvis till den finska landhöjningen vilket blir en motkraft till de högre havsnivåerna.
❞ Den sortens sjösprång som observerats i Finland har inte varit särskilt farliga, men i sällsynta, extrema fall kan det potentiellt vara farligt. Havu Pellikka doktorand
– Vi är geografiskt ganska nära Grönland, vilket innebär att den smältningen inte påverkar oss lika mycket som till exempel smältningen i Antarktis gör.
I framtiden kommer havsnivåerna dock att stiga mer än landhöjningen kan kompensera för.
– Finland kommer definitivt påverkas, dock mindre allvarligt än andra ställen. Mest sårbar är kustlinjen mot Finska viken där översvämningar kommer bli mer allvarliga redan under det kommande hundra åren, säger Pellikka.