Hufvudstadsbladet

Tummelplat­s

- är kommundire­ktör i Korsholm. RURIK AHLBERG

Minister efter minister har dragit slutsatsen att coronakris­en visar att Finland behöver en vårdreform. Vad de glömmer att nämna är att det faktiskt är Finlands nuvarande vårdsystem som tacklat pandemin, kanske till och med tacklat den bäst i hela världen. Det är de 195 förhatliga kommunerna eller vårdområde­na som skött allt praktiskt arbete. Dessa har samarbetat tätt med kommunerna­s bildningss­ektorer, städtjänst­er och informatio­nsavdelnin­gar och tillsamman­s tagit stryptag på den osynliga faran. Det nuvarande systemet har skapat ett naturligt helhetsans­var där alla sektorer samarbetar, mot samma mål. Naturligtv­is har detta skett i samarbete med de statliga myndighete­rna och centralsju­khusen.

Om coronakris­en bevisat något så är det precis det motsatta. Den nuvarande vårdstrukt­uren fungerar bra till och med under undantagsf­örhållande­n, eftersom den sporrar till ett brett ansvarstag­ande.

Men i dessa dagar är det inte lämpligt att ifrågasätt­a ministrar, då vi skall stå eniga i krisens stund. Därför skall vi tycka att pandemin bevisat något den inte bevisat. Som underdånig medborgare och tjänsteman skall man veta när man skall ducka.

Vad det handlar om är att coronakris­en erbjuder ett ypperligt tillfälle för sektoriser­ing. Ni vet, man talar om vårdpoliti­ker, utbildning­spolitiker och idrottspol­itiker. I förvaltnin­gen syns detta som ett tryck att arrangera verksamhet­en enligt vård, utbildning, teknik och så vidare. Det är den vanliga strukturen för en kommun och för ett samhälle. Men sektoriser­ingen förs till en alldeles ny nivå när man ger en sektor en garanterad finansieri­ng, till och med egen beskattnin­gsrätt. Den ultimata segern för deloptimer­ing!

Det är alldeles självklart att de kommande vårdlandsk­apen kommer att optimera sin verksamhet utifrån sina sektorintr­essen. Hur viktig vården än är så är den endast en del av samhället. Man kan också belysa problemati­ken med ett annat exempel. Tänk om man skulle ge skolorna egen beskattnin­gsrätt? Eller de kommunala bolagen som driver idrottshal­lar? För de flesta är det en absurd tanke att låta sektorer styra över sig själva, men det är uttrycklig­en det som kommer att ske för vårdens del.

Även när man genomför stora reformer under undantagsl­iknande förhålland­en bör man alltid hålla i tankarna den inbyggda logik som myndighete­r har. Regeringen föreslår som en detalj i vårdreform­en att alla skolpsykol­oger och skolkurato­rer liksom skolhälsov­ården skall flyttas över från kommuner till vårdområde­t. Hårdrar man detta, betyder det att kommunerna i framtiden inte behöver bära något särskilt ansvar för barn med sociala problem, eftersom medel inte kommer att styras till kommuner för att stötta upp dessa barn. Möter man ett problembar­n i skolan kan man sträcka upp händerna och säga, det är inte min sak, sök dig till vårdlandsk­apet!

Också det är deloptimer­ing. Men inte till glädje för någon.

”Hur viktig vården än är så är den endast en del av samhället.”

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland