Hufvudstadsbladet

Det finns faror med EU:s återhämtni­ngspaket

- JON DIDRICHSEN ekonomie doktor, Grankulla

EKONOMI Många åsikter har lags fram om återhämtni­ngspaketet. Senast en ledare (HBL 17.6). Två argument dominerar; med gemensamma satsningar blir återhämtni­ngen bättre för alla, och vi skall visa solidarite­t.

Det har väckt förvåning att Tyskland nu brutit den traditione­lla fronten där nordiska länder tillsamman­s med Nederlände­rna, Tyskland och Österrike talar för en konservati­vare ekonomisk politik. Där har man sett ned på länder som inte kunnat hålla låntagning­en och offentliga finanser i styr. Det borde inte väcka förvåning. Jag tror Tyskland bara ger uttryck för det första argumentet för återhämtni­ngspaketet. Ju större återhämtni­ng desto bättre för just Tyskland. Vi skall inte förvänta oss att om vi stöder Italien köper de sedan en massa exportvaro­r av oss. Den nyttan går nog främst till Tyskland.

Tyskland har varit lokomotive­t i EU:s ekonomi. Det är bra att ha ett lokomotiv, men Tyskland har också dragit den överlägset största ekonomiska nyttan av EU. De länder som lämnat sig utanför euron ser vi att har dragit egen nytta av detta faktum.

Om de pengar vi eventuellt bidrar med inte kan förväntas ge just oss särskilt stor nytta återstår solidarite­ten som argument. Det är nätt med solidarite­t om man har råd till det. I motsats till många andra länder återhämtad­e vi oss aldrig helt från krisen 2008. Nu är faran att vi igen har ett förlorat decennium framför oss. De många miljarder som staten nu lånar upp utgör egentligen ännu inte ett återhämtni­ngspaket. I värsta fall kommer en återhämtni­ngsbudget med nya miljardlån på hösten.

President Niinistö påpekade för pressen (HBL 17.6) att mängden pengar i omlopp vuxit oerhört snabbt, samt att inflation och produktion ligger långt efter i tillväxt. Det är en utveckling som inte länge kan fortsätta. Centralban­kernas stimulans är som en drog, allt större kvantitet behövs. Stimulansp­aketens

storlek har ju också varit mångdubbel­t större än vid krisen 2008.

Vi har år av skärpta skatter och minskade offentliga tjänster framför oss. Det skulle absolut kräva strukturel­la reformer som både Internatio­nella valutafond­en IMF och helt neutrala ekonomiska experter som till exempel Nobelprist­agaren Bengt Holmström efterlyst. De är experter helt utan anknytning till vare sig arbetsgiva­reller arbetstaga­rorganisat­ioner. Bara då kan vi vänta oss en ekonomisk utveckling som inte fortsätter att sacka efter de flesta länder i EU.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland