En gemensam linje hade passat bättre i svåra tider
” I nuläget borde de klubbar som har en juniorverksamhet i stället ha lyft upp egna spelare till representationslaget.”
Forna fotbollsligaanfallaren Pekka Sihvola ondgjorde sig nyligen på Twitter över att inhemska fotbollsklubbar värvar spelare samtidigt som majoriteten av spelarna, visserligen mer eller mindre frivilligt, tvingades gå ner i lön i våras då coronaviruset levererade en glidtackling som förpassade en stor del av den finska elitidrotten till intensivavdelningen.
Sihvola, med ett förflutet i bland annat Honka, MYPA och HIFK, tycker att klubbarna i nuläget borde undvika att införskaffa spelare och i stället se till att de kontrakterade spelarna får en så stor del av sin lön som möjligt utbetald.
Majoriteten av ligaspelarna gick ner med tiotals procent i lön, en del med hälften och åtminstone i en klubb stannade löneutbetalningen upp helt och hållet. Med tanke på att medellönen i ligan ligger under 2 000 euro i månaden, med enorma skillnader mellan klubbarna, är det inte direkt så att spelarna lever i överflöd. Varje euro räknas liksom även om undantag, främst i HJK, Inter, KuPS och SJK finns.
En del av spelarna var under coronauppehållet tvungna att gå till FPA för att få dagpenning. Det extrema läget skapade ett kaos som kommer att ta toppidrotten åratal att reda ut. Det Sihvola, alltjämt aktiv i division 1-klubben Gnistan och också ordförande för spelarföreningen, verkar efterlysa är någon sorts fair play och solidaritet. Två saker som samhället också i övrigt skulle må oerhört bra av med tanke på att väldigt tuffa tider stundar.
Rent juridiskt går det naturligtvis inte att förbjuda klubbar från att sänka löner, sedan värva spelare och ändå hålla de sedan tidigare kontrakterade spelarna kvar på samma reducerade lön.
Med tanke på att ingen vet om, när, hur, var eller i vilken form Europaspelet kommer i gång är det kanske inte världens bästa idé att värva spelare i juni?
I nuläget borde de klubbar som har en juniorverksamhet i stället ha lyft upp egna spelare till representationslaget. Att ta in spelare utifrån måste för en del kännas som en våt disktrasa i ansiktet. Kan ju inte kännas särskilt motiverande att spela för sänkt lön och samtidigt märka att du har en ny kille bredvid dig i omklädningsrummet.
HIFK:s vd Christoffer Perret var i våras inne på att han fruktar att de rikas rätt i ännu högre grad kommer att gälla i Finland och i utlandet i coronatider. Han fasade för att mindre bemedlade lag skulle bli av med sina stjärnspelare till storklubbarna under tider av permitteringar. I sådana tider gäller inte tidigare skrivna kontrakt.
Den flodvågen har vi ännu inte upplevt och man får hoppas att det fortsätter så även om hösten kan bli nog så bister för en del av klubbarna med redan nu tomma spargrisar.
Imagemässigt ser det givetvis inte bra ut att ta in nya spelare och hålla kvar resten på lägre lön. I en perfekt värld kunde detta ha undvikits på ett tämligen enkelt sätt.
Klubbdirektörerna kunde ha satt sig ner för en längre digital konferens och gjort en gentlemannaöverenskommelse om att inte värva spelare så länge coronaläget är vad det är och klubbarna inte förmår betala ut fulla löner.
Det hade sänt en stark signal av samhörighet och solidaritet. Nu blev signalen snarast ”alla gör som de vill”.