Cykelhandeln blomstrar i skuggan av coronakrisen
Särskilt elcykeln går starkt framåt i Finland
Efter en vårvinter som präglades av stor osäkerhet har cykelhandeln lyfts fram som en av de branscher som kan tänkas gå stärkt ur coronakrisen.
En av de produkter som varit allra mest populära är elcykeln.
– Vår elcykelförsäljning har stigit med 50 procent den här våren jämfört med samma period i fjol, och redan nu är en del modeller tillfälligt slutsålda, säger Tero Valtonen, vd för Hangöföretaget Helkama.
Helkama satsar stort på elcykeln, som Valtonen beskriver som både företagets nutid och framtid.
Han är övertygad om att vårens uppsving inte är tillfälligt.
– Det här kan låta som en lite fånig jämförelse, men jag brukar säga att elcyklar är som smarttelefoner: det räcker att kunna ringa och skicka sms, men om man väl har vant sig vid tilläggsfunktionerna är de svåra att vara utan.
I skuggan av coronakrisen blomstrar cykelhandeln. Det gäller inte minst för elcykeln – en produkt som branschfolket tror hårt på. – Elcykeln är både vår nutid och vår framtid, säger Tero Valtonen på cykeltillverkaren Helkama som förra året flyttade hem hela elcykelproduktionen till Hangö.
– Om tio år kommer 75 procent av de finska cyklisterna att köra en elcykel.
Den självsäkra utsagan levererar Helkamas vd Tero Valtonen, efter en vår då cykelhandeln i allmänhet och elcykelförsäljningen i synnerhet fått ett rejält uppsving. Han har precis tagit en provrunda med en av företagets eldrivna terrängcyklar på en skogsstig bredvid fabriken strax utanför Hangö.
– Potentialen är enorm, säger Valtonen om den klarröda cykeln som med elmotorns hjälp kan nå hastigheter på 25 kilometer i timmen. Vill man åka fortare än så är det pedalerna som gäller.
– Förr riktade sig elcyklar framför allt till äldre eller till folk med nedsatt rörelseförmåga, men det har skett ett skifte i folks uppfattning om dem. En sådan här kan lika gärna användas för träning.
Från osäkerhet till uppsving
Familjeföretaget Helkama grundades i Tammerfors för 115 år sedan men har haft Hangö som bas för cykeltillverkningen ända sedan 1953. De senaste månaderna har fabriken, som funnits på samma plats sedan 60-talet, monterat cyklar för högtryck.
Samtidigt har företaget – liksom branschen som helhet – lyfts fram bland dem som kan gå stärkta ur coronakrisen.
– Vår elcykelförsäljning har stigit med 50 procent den här våren jämfört med samma period i fjol, och redan nu är en del modeller tillfälligt slutsålda.
Situationen står i klar kontrast till hur det var i mars då orosmolnen hopade sig. Skulle inköparna hålla inne med sina beställningar, och skulle man behöva permittera personalen? Vad gör man om regeringen beordrar cykelaffärerna att stänga?
Rätt snabbt visade det sig att det inte fanns orsak att grubbla.
Rätt snart började beställningarna ändå rulla in, och sedan dess har de inte slutat komma.
– Det fanns trots allt människor som var tvungna att ta sig till jobbet också under coronavåren, och då folk uppmanades undvika kollektivtrafik verkar cykeln ha blivit en ännu mer attraktiv lösning, tror Valtonen.
I krisens begynnande skede pekades Helkama ut som ett exempel på ett företag som kan drabbas då reserestriktioner sätter stopp för de globala leveranskedjorna. Elcykelproduktionen
flyttades hem till Hangö för ett år sedan, men komponenterna levereras från länder runtom i världen.
Även om de flesta leverantörerna finns i Europa kommer till exempel ramarna och batterierna från Kina och Japan. En elcykel består av 80 komponenter och om en enda saknas går pusslet inte ihop.
– Vi har inte upplevt några leverantörsstörningar, så produktionen har kunnat rulla på som vanligt. Men på grund av att våra underleverantörer i Kina har haft stängt måste vi lägga utvecklingssidan på is, vilket betyder att vi kör på årets modeller också nästa år, berättar Valtonen.
Nyrekryteringar kan behövas
Helkamas fabrik i Hangö sysselsätter i dagsläget dryga 40 personer, efter den senaste höstens anställningsrunda då en handfull nya montörer rekryterades. Den ökande efterfrågan kommer att innebära ännu fler arbetstillfällen, och företaget räknar med att anställa ett par nya cykelmontörer årligen de närmaste åren.
– Med den nuvarande bemanningen ligger vi kring gränsen för vad vi klarar av, berättar produktionschefen Dennis Karlsson.
Produktionslinjen startar vid målningen, där mattgråa ramar hänger på rad i väntan på att färgläggas enligt företagets färgskala. I fråga om Jopocyklarna är det ofta bjärta kulörer som gäller: turkos, lime eller gul.
Själva monteringen av cyklarna är till stor del ett handarbete, då komponenterna är många till antalet och små till storleken. Tills vidare är det bara riktandet av cykelhjulen som görs automatiskt, med en maskin som ser till att ekrarna spänns jämnt.
– Men vi håller på och installerar löpande band som ska försnabba produktionen. Vi har bara haft lite problem med att anpassa dem till rätt hastighet, säger Karlsson och visar upp de nya arbetsstationerna som för tillfället står tomma.
Tidigare har alla delar förflyttats för hand från ett arbetsmoment till nästa, medan de nya produktionslinjerna är motoriserade.
Sju Jopor på en elcykel
Den stadigt ökande produktionen av elcyklar har förändrat arbetsbilden vid fabriken de senaste åren, berättar Karlsson. 2017 monterades ungefär 1400 elcyklar, och därefter har antalet nästan fördubblats för varje år.
– Det är nog en helt annan arbetsplats än då jag började jobba här för tre år sedan.
Med sin elektronik tar en elcykel också mycket längre tid att montera än en simpel konstruktion som en Jopo. Dessutom måste elcykeln programmeras och kollas så att all teknik fungerar.
Det här är kan låta som en fånig jämförelse, men jag brukar säga att det är som med smarttelefoner: det räcker att kunna ringa och skicka sms, men om man väl har vant sig vid tilläggsfunktionerna är de svåra att vara utan. Tero Valtonen vd för Helkama
Dennis Karlsson uppskattar grovt att det går ungefär sju Jopocyklar på en elcykel, tidsmässigt.
– Vi har tidigare räknat med att det tar en timme att bygga ihop en elcykel, men de har blivit mer komplicerade. Är man riktigt snabb så får man ihop en Jopo på cirka tio minuter.
Med nuvarande produktionstakt kan man pumpa ut ungefär 60 elcyklar och 60 Jopor på en dag, om man gör lika många av vardera.
Svårt expandera snabbt
I år väntas antalet monterade elcyklar landa på 8 000–8 500. Det betyder att produktionen inte fördubblas såsom den gjort de senaste åren, men enligt Karlsson var det inte heller väntat. Ju större produktionen blir, desto svårare blir det att skala upp.
Det går inte heller att på kort varsel justera produktionen efter den stigande efterfrågan.
– Om du beställer 100 cyklar av mig i dag så kan jag leverera dem om fyra månader. Det handlar om ganska långa tidsperspektiv, förklarar Tero Valtonen.
Företaget får sina ramleveranser i stora containrar på vårarna och höstarna. Även om man hade velat svara på ruschen efter cyklar så hade det sannolikt inte gått att beställa in tillräckligt mycket komponenter med en gång.
– Dessutom hade det varit en utmaning att hitta skolade cykelmontörer med så här kort varsel, menar Valtonen.
Elcykeln är Helkamas framtid
Valtonen lyfter gärna fram Helkamas finländskhet som ett trumfkort. Även om majoriteten av delarna importeras är Helkama den enda stora aktören som tillverkar sina cyklar i Finland.
Det är också Finland som är den huvudsakliga marknaden, och bara fem procent av cyklarna går på export. Så kommer det förmodligen att fortsätta vara, eftersom det är svårt att ta sig in på den internationella marknaden.
– Om tio år ser jag Helkama som den ledande elcykeltillverkaren för den finska marknaden. Elcykeln är inte bara vår framtid, utan också vår nutid, menar Valtonen.
Han är övertygad om att uppsvinget för elcyklarna kommer att fortsätta. Redan nu står de för hälften av företagets omsättning och nästa år väntas de gå över 50 procent.
– Det här kan låta som en lite fånig jämförelse, men jag brukar säga att elcyklar är som smarttelefoner: det räcker att kunna ringa och skicka sms, men om man väl har vant sig vid tilläggsfunktionerna är de svåra att vara utan.
Den stora bromsklossen är troligtvis ändå priset – en genomsnittlig elcykel är flera gånger så dyr som en manuell genomsnittscykel. Helkamas elcyklar går för allt mellan lite över tusenlappen till cirka 5 000 euro, och en koll med några stora sportaffärer i Finland ger vid handen att snittpriset ligger kring 2 000 euro.
Valtonen tror inte att priserna kommer att sjunka nämnvärt framöver. Det som däremot kan leda till att kostnaden upplevs som ett mindre hinder är att elcyklarna i större utsträckning ses som en investering i stil med en bil.
– Vi ser tecken på att allt fler köper på avbetalning. Jämfört med en bil är elcykeln ändå billig.
Finland ligger efter
Valtonen är inte ensam i sin tilltro till eldrivna cyklar som ett fordon för framtiden. Också vid Finlands cykelförbund förutspår man att elcyklarna i framtiden kommer att utgöra en större del av det totala antalet cyklar i Finland.
– Potentialen är stor eftersom elcykeln är en så bekväm uppfinning. Den löser de saker som många upplever irriterande med vanliga cyklar, såsom motvind och uppförsbackar, säger Matti Koistinen på Cykelförbundet, som bevakar cyklisters intressen i Finland.
Koistinen motiverar sin förutsägelse med att Finland ligger på efterkälken jämfört med andra länder i Europa. Även om försäljningen av elcyklar har dubblerats flera år i rad utgör nämligen den fortfarande bara en bråkdel av den totala cykelförsäljningen. Enligt statistik från intresseorganisationen Modeoch idrottshandeln såldes 16 000 elcyklar i Finland, en ökning på 77 procent sedan året innan, men bara strax över fem procent av det totala antalet sålda cyklar.
– I år väntar vi oss att försäljningen ökar rejält, men det är svårt att säga exakt hur mycket. Vissa har förutspått en fördubbling till 30 000 sålda elcyklar, men det kan motverkas av att coronakrisen sänker köpkraften, säger organisationens vd VeliMatti Kankaanpää.
Matti Koistinen gör en jämförelse med Nederländerna, där kring 40 procent av alla sålda cyklar i dagens läge har elmotor. I Finland säljs ungefär 250 000–300 000 cyklar varje år och om vi följde den holländska trenden skulle det finnas rum för minst en femdubbling av elcyklarna, menar Koistinen.
– Om tio år kommer det att finnas väldigt få personer som aldrig har testat en elcykel. Folk kommer att cykla allt längre sträckor, och cyklarna kommer ha ett bredare användningsområde, till exempel som färdmedel för paketleveranser.
Säkerheten borde förbättras
Om elcyklar verkligen blir normen i den grad som cykelfolket förutspår ställs nya krav på husbolag, arbetsplatser och kommuner. En elcykel till ett värde av flera tusen euro är inget man gärna lämnar under dålig uppsikt.
Både i Finland och i övriga länder har det rapporterats att tjuvar i allt högre grad siktar in sig på de värdefulla batterierna.
– Det allra viktigaste är att det finns ställen där man kan parkera sin cykel tryggt. I den här frågan kunde den offentliga sektorn komma emot, på samma sätt som man har understött laddningsstationer för elbilar, säger Koistinen.
Koistinen lyfter fram Vasas planer på en förvaringsstation vid järnvägsstationen, där elcyklarna kan laddas med solenergi, som ett positivt exempel. Projektet är en av flera elcykelrelaterade satsningar som fick stöd av Miljöministeriet i början av juni. Om projektet visar sig vara lyckat kan fler stationer runtom i staden bli aktuella i framtiden, uppger man på Vasa stad.
– Då elcyklarna blir vanligare måste säkerheten förbättras. Man måste kunna låsa fast cykeln i ramen, gärna på en övervakad och avgränsad plats som inte är tillgänglig hur som helst, för vem som helst.
En idé som var tänkt att främja elcyklar var regeringen Sipiläs förslag på att statligt subventionera elcykelköp för två år sedan. Ett liknande försök i Sverige har lett till att försäljningssiffrorna steg till över 100 000.
I Finland begravdes dock förslaget efter utbrett politiskt motstånd, och varken Kankaanpää eller Koistinen ser det som det mest effektiva tillvägagångssättet i dagsläget.
– Anskaffningsstödet har sina problem. Vårt förslag skulle i stället vara att Skatteförvaltningen skulle betrakta cykeln som skattefri arbetsförmån. Det vore ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt och skulle också kunna gälla för både vanliga cyklar och elcyklar, säger Koistinen.