Kimmo Sasi: Man ska inte använda domstolar för att göra politik

Grundlagsutskottets långvarige ordförande Kimmo Sasi är kritisk till hur det så kallade Juha Mäenpääfallet behandlats i riksdagen.

Riksdagens vårsession avslutades dramatiskt då riksdagen röstade om att häva den grundlagsenliga åtalsimmuniteten för sannfinländaren Juha Mäenpää med anledning av hans uttalande där han jämförde asylsökande med främmande arter.

Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, De gröna och Svenska folkpartiet röstade för att tillåta åtal av

Mäenpää. Sannfinländarna, Kristdemokraterna, Rörelse Nu och Ano Turtiainen röstade emot medan Samlingspartiet och Centern var delade.

Tidigare riksdagsledamoten och ministern Kimmo Sasi (Saml) är kritisk till hur ärendet hanterades. Under sin trettiotvå år långa karriär i riksdagen fungerade Kimmo Sasi som grundlagsutskottets ordförande i åtta år, åren 2003–2011.

– Situationen avspeglar det nuvarande politiska klimatet. För tjugo år sedan hade man inte försökt ställa en riksdagsledamot inför rätta för ett uttalande av den här typen, säger Sasi.

– Tanken var att man inte ska använda domstolar för att påverka politiken i riksdagen. Men utanför riksdagen är alla likställda.

Ett ödesdigert anförande

Det hela började den 12 juni 2019 klockan 22.27. Då höll Juha Mäenpää ett kort anförande i plenum där han hävdade att den så kallade flyktingvågen år 2015 skulle leda till problem på sikt. Anförandet i sig var inte problematisk, det som var problematiskt var hans slutkläm:

– Det här regeringsprogrammet har en bra skrivelse. Här står: ”Bekämpningen av främmande arter effektiviseras både genom lagstiftning och genom ökad finansiering för förebyggande åtgärder.” Tyvärr står det här på fel ställe. Tack.

Enligt Sasi är det klart hur man agerar i en sådan situation.

– Om det hade gått rätt till så hade talmannen genast reagerat och diskuterat frågan tillsammans med riksdagsledamoten i fråga och riksdagens generalsekreterare. Den sortens språk passar inte i plenum. Och därmed skulle saken vara klar, säger han.

– Jag kan förstå att det finns omständigheter då det kan bli aktuellt att åtala en riksdagsledamot för kriminellt språkbruk, men jag skulle sätta tröskeln mycket högre än i det här fallet. Det kriminella ska inte vara en tolkningsfråga utan en klar kränkning för alla.

Sasi påpekar att hets mot folkgrupp tidigare förutsatte ett regelrätt uppmanande till våld eller trakasserier. Mäenpääs uttalande innehåller inte de här elementen.

– Det är stor skillnad mellan att faktiskt hetsa och att göra en olämplig jämförelse.

Riksdagens dåvarande första talman Matti Vanhanen (C) var inte på plats under Mäenpääs anförande. I stället fördes ordet av andra vice talman Juho Eerola (Sannf).

Yttrandefrihetens sfärer

I Finlands grundlag definieras yttrandefrihet som rätten att framföra ett budskap utan att någon i förväg hindrar detta. Det betyder ändå inte att man har rätt att säga vad som helst utan konsekvenser. I strafflagen finns paragrafer för såväl ärekränkning som för hets mot folkgrupp.

Riksdagsledamöter som yttrar sig i plenum har ändå en större yttrandefrihet än resten av befolkningen. För att kunna åtala en riksdagsledamot för något hen sagt i plenum krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen.

–Yttrandefriheten har olika sfärer. Kärnan i Europakonventionen och nästan alla europeiska länders grundlagar är att talet i parlamentet måste skyddas ytterligare. De flesta länder har system där parlamentet internt reder ut problemsituationerna.

Risken med att sänka tröskeln för att åtala riksdagsledamöter för sådant som omfattas av den utvidgade yttrandefriheten är att det börjar användas som ett politiskt vapen, går resonemanget.