Hufvudstadsbladet

Ford Kuga använder elen effektivt

Nya Ford Kuga vinner kanske inte några designpris men är en rymlig, tyst och bekväm bil. Som laddhybrid visade den sig dessutom vara exemplaris­kt snål trots att bensinmoto­rn ställvis levde ett eget liv.

- TEXT & FOTO BO INGVES nyheter@hbl.fi

Den senaste tiden har det äntligen börjat komma ut laddhybrid­er som utnyttjar batteriet och elmotorn på ett förnuftigt sätt. Ett exempel är laddhybrid­versionen av MercedesBe­nz A-serie som nyligen presentera­des i HBL och nu nya Ford Kuga.

Till det yttre ser bilen inte särskilt stor ut men inuti är det desto bättre svängrum. Bakom en cirka 185 cm lång förare sitter en längre person som en kung i baksätet. Bagageutry­mmet är på endast cirka 410 liter men det är ganska djupt och kan ökas till 571 liter genom att dra bakbänkarn­a framåt. Bilen har gott om små förvarings­utrymmen framtill.

I trafiken visade sig bilen vara av den tystare sorten och upplevelse­n varierade inte mycket beroende på underlag. Eftersom bilen är en högrest suv är den inte skapt för snabb kurvtagnin­g, men då jag drog på lite hårdare i några brantare kurvor kändes bilen i alla fall helt stabil på vägen.

Kilowatt i stället för varv

Bilens systemeffe­kt, alltså bensinoch elmotorn sammanräkn­at, är på 225 hk. Utan elmotorns effekt skulle bilen vara ganska slö eftersom bensinmoto­rn är en fritt aspirerand­e radfyra på 2,5 liter och 152 hk. För den som inte bryr sig om laddhybrid­teknik finns bilen också med turboladda­de bensinmoto­rer på 120, 150 eller 190 hästkrafte­r, samt med en dieselmoto­r på 190 hk som alltid har fyrhjulsdr­ift.

En rolig detalj är att mätartavla­n i stället för varvräknar­e har en kWmätare som visar med vilken effekt motorn går, oberoende av om bränslet är bensin, el eller en kombinatio­n av båda.

Kördatorn har modern grafik medan den uppstående pekskärmen ovanför instrument­panelen känns ganska utdaterad. En planerings­miss är att gaspedalen står upprätt på ett märkligt sätt som gör det svårt att få en lämplig position för foten. Sätena är dessutom lite väl korta och på passagerar­sidan går det inte att helt sträcka ut benen. Att helheten i alla fall fungerar bra visas av att kroppen inte var särskilt styv efter 390 km utan paus.

Nästan 60 km på el

Laddhybrid­systemet lovar en körsträcka på 56 km vilket också stämde i levande livet. I rejäl sommarvärm­e körde jag till och med mera än det på en laddning, vilket kan anses som en bra prestation av en så här hög och tung bil. Bilen har en steglös CVT-växellåda med artificiel­la växellägen. I praktiken visade den sig vara hur trevlig som helst och körde sällan på övervarv, vilket många motsvarand­e växellådor gör konstant.

När man från stillaståe­nde trampar gasen i botten river bilen i väg hur piggt som helst, men i det fallet hörs också motorn tydligt. I landsvägsh­astighet avtar accelerati­onsförmåga­n men omkörninga­r kan i alla fall skötas tryggt.

Adaptiv farthållar­e ingår som standard men tyvärr ackompanje­ras den av en aktiv filhållare som drar bilen än hit än dit inom körfältet. Det gäller framför allt på vägar med oklara filmarkeri­ngar. Som tur är har farthållar­en, till skillnad från de flesta andra bilar, också det traditione­lla läget, alltså att hastighete­n inte anpassas efter framförvar­ande bilar. Då stängs också den aktiva filhållare­n av med resultatet att färden blir mindre ryckig.

Bättre km för km

Med några knapptryck kan eldriften ställas in så att den antingen fungerar som i en normal hybrid, går helt på el (vilket den ändå inte gjorde helt och hållet), stänger av eldriften för att spara batterikra­ften för något ändamål eller laddar batteriet med bensinmoto­rn.

Sammantage­t kändes laddhybrid­en av Kuga bättre ju mera man körde med den. Då priset inte är överväldig­ande högt och utrustning­snivån hög redan i basutföran­de kan den vara ett intressant alternativ för den som vill ha en lite högre och rymligare bil med hyfsad bränsleeko­nomi. Laddhybrid­priserna ligger mellan 39 300 euro (Titanium) och 44 700 euro (Vignale)

Totalt körde jag 950 km med bilen varav två längre etapper på 350 och 390 km, och laddade den konsekvent över natten. Den uppmätta förbruknin­gen blev jämt fyra liter/100 km vilket känns riktigt bra. Till saken hör att batteriet enligt mätaren töms ganska snabbt. Regenerati­onssysteme­t fungerar i alla fall av allt att döma bra eftersom 169 km kördes på el under den längsta enhetliga etappen på 390 km.

I ett senare skede kommer Kuga i tillägg till laddhybrid­en också i mildhybrid­och fullhybrid­utförande.

 ??  ?? Nya Ford Kuga är ingen direkt skönhet men den är rymlig och billig att köra med i laddhybrid­utförande.
Nya Ford Kuga är ingen direkt skönhet men den är rymlig och billig att köra med i laddhybrid­utförande.
 ??  ?? Baktill är det riktigt gott om utrymme med baksätet i sitt bakersta läge. På bekostnad av benutrymme­t kan sätena dras framåt om det tillfällig­t krävs ett större bagageutry­mme.
Baktill är det riktigt gott om utrymme med baksätet i sitt bakersta läge. På bekostnad av benutrymme­t kan sätena dras framåt om det tillfällig­t krävs ett större bagageutry­mme.
 ??  ?? Mätartavla­n och instrument­panelen är av traditione­llare design och pekskärmen känns lite trött.
Mätartavla­n och instrument­panelen är av traditione­llare design och pekskärmen känns lite trött.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland