Sverige motarbetar ungdomsarbetslöshet med 12 000 studieplatser
I Sverige söker rekordmånga in till höstens universitetsoch högskoleutbildningar, närmare 410 000. Eftersom pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden går man nu in för att öka antalet studieplatser i så kallade bristyrkesutbildningar. HBL h
Solveig Lindroos, Sophia Knight och Jacob Nilsson är alla 18 år, nybakta studenter som har slutfört sina gymnasiestudier på distans efter att Sverige i mars beslöt att stänga gymnasier, högskolor och universitet på grund av coronapandemin.
De har alla gått på olika sorters gymnasieutbildningar, Lindroos på Lilla Akademien som är specialiserad på musik, Knight i Norra Reals gymnasium och Nilsson på friskolan NTI gymnasiet.
Två av tre har studieplatsen klar. Solveig Lindroos ska studera till dirigent i Stavanger i Norge och sedan fortsätta med en mastersutbildning någon annanstans, Jacob Nilsson ska läsa finska vid Stockholms universitet. Hans mormor kom till Sverige på 1960-talet som arbetskraftsinvandrare och han säger att det är naturligt med studier i finska, eftersom han är intresserad av det. Sophia Knight har en annan plan.
– Jag skulle ta ett sabbatsår, vilket jag fortfarande tänker göra och jag tänkte jobba under det året. Det är oklart hur mycket jobb det finns just nu. Det är nog en utmaning. Men det tar vi sedan i höst.
Hon säger att tanken är att studera vidare men exakt vad är oklart.
– Jag ville inte göra ett alltför drastiskt val i min utbildning för jag är inte helt på det klara vad jag vill studera. Det kändes bättre att ta en liten paus för att tänka igenom det.
Någonting kring historia och politik tror jag nog att det blir … eller så blir det teater. Jag har ingen aning. Jag kan bli lite impulsiv ibland.
Men svårigheten att hitta ett jobb har alla tre erfarenheter av. Jacob Nilsson berättar att han sökte tiotals jobb redan förra hösten för att kunna tjäna pengar under det sista skolåret, men trots några intervjuer drog han nitlotten. Det har fortsatt på samma sätt under coronavåren.
– Nu är det ju ännu svårare. Jag har väl sökt cirka tio sommarjobb men det går inte att hitta något.
Det enda han inte tänker jobba som är telefonsäljare för det har han redan gjort.
Solveig Lindroos har fått jobb via kontakter.
– Det har ju visat sig vara ganska svårt att få sommarjobb, men vi har familjebekanta som har en butik på Gotland så jag kommer att vara ganska mycket på Gotland och jobba där.
Eftersom konkurrensen om jobben är benhård rekommenderar Arbetsförmedlingen att unga arbetslösa ska studera sig ur krisen. Och många har följt den uppmaningen. Ansökningar till högskolor och universitet har ökat med 13 procent jämfört med förra året. Sammanlagt har 407 000 anmält sig till de utbildningar som börjar i höst. Storsatsningar görs för att minska coronapandemins effekter på arbetsmarknaden, exempelvis har antalet studieplatser för så kallade bristyrkesutbildningar, lärar- och sjuksköterskeprogrammen fördubblats från 1 300 till 2 600.
– Fördelningen av platserna är gjord utifrån hur krisen slagit mot arbetsmarknaden, men den är också gjord efter en nära dialog med universiteten och högskolorna, så att vi vet att de har kapacitet, säger Matilda Ernkrans (S) som är minister för högre utbildning och forskning till TT.
För att det här ska fungera så skjuter regeringen till en miljard kronor, cirka 95 miljoner euro, för att de olika lärosätena ska kunna öka studieplatserna för längre och kortare utbildningar och för vidareutbildning.
Sjung om studentens konstiga vår
Universiteten och högskolorna kan i höst återgå till mer normala arbetsformer, efter vårens distansundervisning. I mars stängde man skolorna och övergick till distansundervisning precis som gymnasierna. Någonting som först kändes skönt.
– Jag kände mig mer motiverad än vad jag vanligtvis brukar vara, men det sjönk ju rätt snabbt. När man gick till skolan mättades ett socialt behov genom att man träffade folk och det var ju trevligt på det sättet. Sedan satt man bara hemma och tvingade sig själv att göra uppgifter, säger Nilsson som räknar upp det minskade antalet förseningar och frånvaron som fördelar.
Lindroos är inne på samma linje. Omställningen var enorm.
– Just att den sista tiden i skolan uteblev, som skulle vara den roliga när man firar, ser mot framtiden och pratar med sina vänner. I stället satt vi alla hemma i våra rum, i pyjamas på lektionerna, säger hon.