Pigg på kvällen? Då är du en av väldigt få
Går du upp klockan 6 med ett leende på läpparna? Eller får du kämpa varje morgon för att kravla dig upp ur sängen? Ny forskning visar att bara en liten del av befolkningen är kvällspigga – men det draget är tätt sammanbundet med en rad hälsorisker.
Det sägs att Franz Kafka var en sådan. En nattuggla.
På dagarna gjorde han riskanalyser för ett försäkringsbolag i Prag. Först på kvällarna hann den plikttrogna Kafka ägna sig åt sitt författarskap, och det var då, under småtimmarna, som storverken Processen, Förvandlingen och Slottet kom till.
Men att det skulle vara vanligt att som Kafka sitta uppe under nätterna och skriva böcker i dunklet, det är inte fallet. Tvärtom.
Ungefär 12 procent av befolkningen är kvällspigga, visar en stor finländsk undersökning från 2012. Av de övriga är ungefär hälften som piggast på morgonen, medan den andra hälften toppar under dagen.
Det här är ett ämne som Laura Nauha är expert på. Hon har sin bakgrund inom hälsoteknologi och forskar i medicin vid Uleåborgs universitet. För sin avhandling reder hon ut just sambandet mellan dygnsrytm, fysisk aktivitet och hjärt- och kärlsjukdomar.
Nu har Laura Nauha och hennes kolleger vid Diakonissanstalten i Uleåborg vaskat fram resultaten från studiens första del.
Det är i och för sig inget nytt, men kvällspigga rör på sig mindre än deras morgonpigga medmänniskor.
– Vi vet ännu inte exakt vad det beror på, men det är helt klart något som hindrar dem från att röra på sig.
Under två veckors tid försåg forskarteamet över 5 000 personer som fyllt 46 år med aktivitetsmätare. De ville få reda på hur mycket personerna rörde på sig – eller satt still.
Skillnaden motsvarade i snitt en halv timmes promenad – varje dag. Dessutom satt kvällspigga stilla omkring 30 minuter längre än de morgonpigga.
Om det var sömnbrist eller något annat som passiverade kroppen, det kommer Laura Nauha reda ut i de kommande två delarna av avhandlingen.
Men hon har en klar bild av hur det ligger till. Sömnbristen skapar en ond cirkel.
– Det är känt sedan tidigare att sömnbrist kan ge upphov till osunda levnadsvanor, som näringsfattig kost, brist på motion och så vidare. Och det i sin tur kan leda till psykiska problem. Allt det här verkar hopa sig för kvällspigga.
Mycket av det Laura Nauha kommit fram till är kunskap som påvisats tidigare. Men de tidigare slutsatserna har dragits utifrån enkäter – medan Laura Nauhas team gör en studie med rent objektivt mätbara värden. Så vitt hon vet är det den första sådana studien internationellt.
Studien särskilde mellan män och kvinnor, och där gjorde Laura Naura en intressant upptäckt. Kvällspigga män satt betydligt mer still än morgonpigga män, medan skillnaden bland kvinnorna var mindre.
– Det kanske beror på att kvinnorna gjorde mer jobb i hemmet under dagen, de lagade mat, städade. Det var lätt aktivitet som ändå spelade en roll.
”Kroppen behöver anpassa sig”
Nu kanske du som läser känner igen dig. Du är kvällspigg. Du irriterar dig över att samhället är anpassat för morgonpigga.
Mötet på jobbet är klockan 9, lunchserveringen stänger 14, och
Det är känt sedan tidigare att sömnbrist kan ge upphov till osunda levnadsvanor, som näringsfattig kost, brist på motion och så vidare. Och det i sin tur kan leda till psykiska problem. Allt det här verkar hopa sig för kvällspigga.
Laura Nauha
Forskare i medicin vid Uleåborgs universitet
Det är inte så enkelt att man bara så där kan byta om till att vara en morgonmänniska genom ihärdigt arbete. Hjärnan är faktiskt anpassad på ett annat sätt hos kvällspigga. En kvällspigg människa är på topp både fysiskt och psykiskt på kvällarna.
Laura Nauha
Forskare i medicin vid Uleåborgs universitet
ja, solen går ner för tidigt på kvällen. Varje morgon är en kamp. ”Bara jag hade fått sova lite längre”, tänker du.
Hur kan du då göra för att undvika psykiska och fysiska problem?
Lyssna på din egen kropp och hjärna, menar Laura Nauha. Tillåt dig själv att vara en kvällsmänniska – i den mån det är möjligt. Glöm joggingturen i morgonottan om kroppen säger nej.
– Det är inte så enkelt att man bara så där kan byta om till att vara en morgonmänniska genom ihärdigt arbete. Hjärnan är faktiskt anpassad på ett annat sätt hos kvällspigga. En kvällspigg människa är på topp både fysiskt och psykiskt på kvällarna.
Men att växla om är också hälsovådligt, menar Laura Nauha. Skiftarbete har visat sig innebära ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Så hur illa är det om jag låt oss säga jobbar en vecka kväll, en vecka morgon? – Det vet jag inte med säkerhet, men det är som med jetlag, kroppen behöver ett tag för att anpassa sig. Det bästa är om man lägger sig och går upp vid samma klockslag.
Men om du ändå vill gå in för att lägga dig tidigare, då är det värt att undvika blått ljus från skärmar och stora måltider på kvällen.
Till hälften genetiskt
En amerikansk studie från 2017 som undersökte över 50 000 personer visade att piggheten i regel växlar stort under en persons livstid.
Studien visade att bebisar och barn brukar vara pigga på morgnarna, medan tonåren domineras av sena nätter och jobbiga morgnar. Senare i livet tycks rytmen gå tillbaka för de flesta – ju äldre man blir, desto mer börjar dygnsrytmen igen likna ett litet barns.
– Våra resultat visar på detsamma. Om 12 procent av befolkningen är kvällspigga, så var endast 6 procent av våra försökspersoner det. Men de var 46 år gamla när de testades, så det skulle betyda att kvällspiggheten avtar med åren.
Alla är ändå inte morgon- eller kvällsmänniskor. De flesta av oss, över 50 procent enligt Laura Nauhas studie, är faktiskt piggast någon gång mitt på dagen.
Den forskning hon läst tyder på att kvällspigga människor till hälften ärver dygnsrytmen av sina föräldrar, medan den andra hälften styrs av miljö och uppväxt. Men är det verkligen så? Enligt Laura Nauha behövs det mer forskning om ämnet.
– I vårt samhälle är det egentligen svårt att veta om jag är kvällspigg eller inte. När vi är pigga beror mycket på sociala relationer och arbetslivet. Vi borde ge oss ut i naturen och leva ostört ett tag för att verkligen få veta vad kroppen och psyket mår bra av.
Kanske det är värt att testa under semestern?