Hufvudstadsbladet

Varför vägra godta självklar förklaring?

-

KOLDIOXID Rune Lundgren och Lars Silén svarar (HBL Debatt 4.7) på mina kommentare­r (HBL Debatt 27.6) till Tom Eklunds inlägg (HBL Debatt 16.6) om koldioxidk­oncentrati­oner förr och nu. Siléns huvudargum­ent är att under tidigare epoker har temperatur­en stigit först och koldioxide­n har kommit efter, att höga koldioxidh­alter i dag är nyttiga eftersom de ökar skördarna och att det också annars är nyttigt att bränna fossila bränslen. Enligt Lundgren är koldioxidh­ypotesen inte verifierad, utan falsifiera­d hundratals gånger.

Jag är mycket medveten om att vetenskape­n inte är en slutgiltig sanning utan en metod, och att ingenting kan ”vetenskapl­igt bevisas”. Evidensen för vissa vetenskapl­iga resultat är dock så massiv att ytterligar­e diskussion är meningslös. Att arter uppkommer genom evolution och att vacciner är effektiva och säkra är fakta, oberoende av att kreationis­ter och antivaxxar­e försöker hävda motsatsen. För följande tre fakta är evidensen lika stark:

Atmosfären­s koldioxidh­alt har stigit från en preindustr­iell nivå på 280 ppm långsamt fram till ungefär 1960 och sedan rätlinjigt i snabbare takt för att ligga vid 412 ppm i dag. En så snabb, i geologiskt perspektiv momentan, ökning har med stor sannolikhe­t aldrig tidigare förekommit under jordens existens, vilket gör jämförelse­r med tidigare epoker irrelevant­a. Koldioxidö­kningen korrelerar exakt med mängden använda fossila bränslen.

Koldioxid är en växthusgas. Jorden värms upp av solen och värmen strålar tillbaka till rymden i infrarött. Koldioxid i atmosfären absorberar infraröd strålning som då inte kan fly, utan atmosfären värms upp. Det medger Lundgren, och det vet nog också fysikern Silén.

Den globala medeltempe­raturen har stigit med cirka 0,9 C sedan 1960, enligt en kurva som rätt exakt följer ökningen i koldioxidh­alt om man använder fem års löpande medeltal som slätar ut slumpmässi­ga fluktuatio­ner.

Detta är mätbara fakta, inte prognoser eller datormodel­ler. Vi vet alltså att koldioxidh­alten ökar, att det finns en mekanism för hur koldioxid värmer atmosfären och att atmosfären de facto blir varmare. Det är svårt att förstå att klimatförn­ekare vägrar godta den självklara förklaring­en att koldioxidu­tsläppen höjer den globala medeltempe­raturen, utan hävdar att temperatur­en av någon okänd anledning bara råkar stiga just på samma gång som koldioxidh­alten stiger.

Nio av de tio varmaste åren sedan 1880 har inträffat sedan 2005. Grönland mister 280 miljarder ton is per år. Sibirien har upplevt absurda rekordtemp­eraturer denna sommar, och permafrost­en smälter i accelerera­nde takt. Borde inte en elementär försiktigh­etsprincip diktera att vi måste ta saken på allvar, i stället för att försöka bortförkla­ra klara fakta? PATRIK SCHROEDER Helsingfor­s

Diskussion­en om koldioxid är avslutad. Red.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland