Flyget förändras. När flygbolagen nu, inklusive vårt eget Finnair, försiktigt börjar flyga igen efter den första covid19-chocken blir allt inte som förut.

Flygets coronakris påskyndar de förändringar som redan var på gång. Det blir mera tåg nu, men också smarta direktflyg.

När Live Aid för 35 år sedan satte en trend som välgörenhetsjippo med två megastora televiserade konserter, uppträdde musikern Phil Collins vid båda konserterna, i London och senare samma kväll i Philadelphia i USA. Han lyckades redan då, 1985, flyga mellan dem med den ordinarie kvälls-Concorden över Atlanten och hade dessutom tidsskillnaden i ryggen.

Ingen rasslade med fickkalkylatorn då om hur Concorde-monstret brände 400 liter bränsle i minuten och snarast bidrog till att förvärra det klimat som kanske förorsakat den hungersnöd i Etiopien som man samlade pengar för.

I dag är Concorden borta. Snart är jumbojetarna borta. Påskyndat av coronakrisen slutar Airbus och Boeing tillverka de massiva tvåvåningsplanen, som nu snarast parkeras som olönsamma. Vi reser långsammare, och också på något mindre flygplan nu.

Flyget förändras. När flygbolagen nu, inklusive vårt eget Finnair, försiktigt börjar flyga igen efter den första covid-19-chocken blir allt inte som förut.

De megatrender av förändring som redan rådde kommer att ge också finländskt flyg en annan kurs. Marknaden och det offentliga verkar däremot fortfarande tro på flyget. Finnairs extra aktieemission i juni övertecknades för 500 miljoner euro i nya pengar och staten lånar bolaget ytterligare 600 miljoner.

I Finland ställdes ändå inga krav på att de två resformer som redan länge borde ha kompletterat varandra nu ska göra det tydligare – tåget och flyget. Det har flera andra europeiska länder krävt för att pumpa in coronastöd till flyget: de kortare sträckorna ska överlåtas åt tågen.

Flygbranschen har själv sett att klockan är slagen – för länge sedan. Redan 1982 insåg tyska Lufthansa att korta flyg från Düsseldorf och Köln till knutpunkten Frankfurt var dyra och onödiga. Man tog ett i övrigt lite missanpassat tyskt snabbtåg, målade det i flygbolagets färger, gav tåget flygnummer och försåg tågkupén med DC-10-fåtöljer, flygvärdinnor och servering.

Nu, i klimatdebatten har nederländska KLM direkt sagt ”flyg inte med oss på korta sträckor” och bland annat erbjudit tåg mellan Amsterdam och Bryssel. Moderbolaget Air France gav upp korta inrikesflyg. Tyska Lufthansa har fortsatt samarbetet med de tyska järnvägarna. Österrikiska Austrian beslöt att ge över hela inrikessträckan Wien–Salzburg till landets tågbolag ÖBB som redan är en storspelare inom tåg i Europa.

Finland har inte effektivt lyckats sammanföra tåg och flyg till gemensamma och lönsamma koncept. Staten har ändå genom ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen (SDP) fortfarande majoritetsinflytande över både Finnair, VR och all stationsinfrastuktur och en viss kraft att koordinera.

Den tidigare trafikministern Anne Berner (C) i en annan regering sjösatte många idéer om smarta resekedjor, rörlighet med rikspass och appar. Men hon rörde inte den stora och övergripande strukturfrågan om att sammanjämka flyg och tåg. Smidigt vardagsresande är inte tåg eller flyg utan både–och.

Ringbanan till Helsingfors-Vanda flygplats 2015 blev en halvdan lösning. Kommunpolitikerna i huvudstadsregionen drog det längre strået och fick en lokalbana till förorter av vilka en del ännu inte ens var byggda. Några enkla spårdragningar hade kunnat föra fjärrtågen ända till flygplatsen, vilket hade gynnat hela landet.

Düsseldorfs och Kölns flygplatser dog ingalunda ut för 80-talets Lufthansatåg. De är i dag livliga centra för mycket av tyskt charterflyg och frakt.

När flyget nu återuppstår sker mycket av det som redan låg i luften (så att säga). Tåg och flyg integreras. Vi får sannolikt också mera direktflyg med miljövänliga, mindre plantyper från länders andraoch tredjeflygplatser, dessa düsseldorfar.

Finnair räknar med att coronaårets ökade iver att resa och återupptäcka Europa ska kunna bevara små regionflygplatser som nu är hotade, som Kronoby flygplats i Österbotten. Men resemönstren och -rutinerna kommer sannolikt att förändras för gott.