Svenskan stöds av engelskan

INTEGRATION Mona Forsskåhl och Annika Stadius (HBL Debatt 7.7) betonar den svenska integrationen och de svenska rummen med Arcada i spetsen. Det är efterlängtat. Idén att länka svenska enheter och rum till ett stor svenskt komplex är tilltalande. En aspekt på migranterna och deras språkval kunde tilläggas: migranterna har redan språkkunskaper i bagaget – hur beaktas det? Den gemensamma nämnaren är oftast engelskan som är det mest spridda kontaktspråket (lingua franca) i världen. Mindre och mer begränsade kontaktspråk är ryska och arabiska.

De som kommer till Finland kan oftast engelska, lär sig relativt lätt svenska och skapar sig en grundförståelse för de europeiska språken. Nordeuropa med nederländska och tyska är språkligt nära. Svenska verkar lite bekant.

Finlandssvenskarna har språkkontakter främst västerut och växlar mellan svenska och engelska i alla sammanhang. Det passar bra för de nya migranterna som kan börja studera på engelska och integrera sig naturligt på svenska och engelska. En språkresurs som redan finns utnyttjas. Kanske sker detta redan, men det ger knappast poäng i ett språkpolitiskt klimat där finskan och svenskan dominerar debatten i Finland.

Begreppet tvåspråkighet kunde slängas på sophögen och flerspråkighet tas som startpunkt. Ingen kan definiera det finländska språkpolitiska begreppet tvåspråkighet medan det är helt möjligt att mäta språkkompetens. Det är flerspråkighet som gäller.

Finlandssvenskar lär sig i dag tre eller fyra språk. Migranterna kan ofta mer än modersmålet. En mjuk ingång i Nordeuropa och Finland är engelska, svenska och finska i nämnd ordning.

Min poäng här – som jag för fram i boken Språk, språk, språk – är att man i dag inte kan stirra sig blind på situationen i Finland, inte ens i valet av integrationsspråk. Att engelska ligger nära svenska kan man bara tacksamt notera.