Stora motsättningar på toppmötet
EU-ledarna har trots ett inledande ställningskrig inte gett upp om att nå en uppgörelse om långtidsbudget och coronakrisstöd. Allvarsorden, om hur viktigt det är att faktiskt enas om något, inpräntades av ledare efter ledare när de 27 medlemsländernas sta
Trots att allt till synes kretsar kring ekonomin, och hur Europa ska få fart under galoscherna igen – utan marknad ingen avsättning för Finlands exportvaror – så handlar det i slutändan om politik. Om den europeiska solidariteten. Om unionens innersta väsen.
Lena Skogberg
i ledaren på sidan 4
I går på förmiddagen samlades EU:s stats- och regeringschefer till ett extra insatt toppmöte i Bryssel för att förhandla om EU:s långtidsbudget för de kommande sex åren och den återhämtningsfond på 750 miljarder euro som kommissionen föreslagit – det första fysiska toppmötet sedan coronakrisen bröt ut. Förhandlingarna pågick hela dagen och fortsatte under kvällen.
Europeiska kommissionen har föreslagit en återhämtningsfond på 750 miljarder euro för att hjälpa ekonomin på fötter efter coronakrisen. Enligt förslaget skulle 500 miljarder euro delas ut som bidrag till EUländerna medan 250 miljarder euro skulle lånas ut.
Statsminister Sanna Marin (SDP) sade under en presskonferens inför mötet på fredagsförmiddagen att Finlands mål inför förhandlingarna om återhämtningspaketet är att minska på den totala summan pengar som delas ut, i synnerhet på den summa som delas ut i form av bidrag.
– En prioritet för oss är att förhållandet mellan lån och bidrag är mycket mer balanserat än i det förslag som nu presenterats, sade Marin i Yles sändning från presskonferensen.
Inga exakta summor som mål
Efter kommissionens ursprungliga förslag har Europeiska rådets ordförande Charles Michel tagit fram ett uppdaterat förslag till återhämtningspaket, men också det förslaget bygger på bidrag i samma proportion som det tidigare.
– När det gäller återhämtningsinstrumentet har vi en del gemensamt med länderna i den så kallade frugala fyran, det vill säga Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. Vår gemensamma ståndpunkt är att paketet måste vara mindre och att bidragens andel måste minskas, sade Marin.
Marin var ovillig att fastställa några exakta summor som Finland skulle vara berett att godkänna.
– Vårt mål är att få till stånd en betydlig minskning i bidragens omfattning. Vi har inte satt upp några summor som mål.
Statsministern tillade dock att en bra målsättning kunde vara att summan som delas ut i form av bidrag utgör högst hälften av den totala stödsumman.
Enligt Marin är det viktigt för Finland att den finansiering som delas ut via återhämtningsfonden riktas uttryckligen till åtgärder som dämpar effekterna av coronakrisen och som är till nytta för hela EU. Marin önskar att pengarna används så att de stöder hållbar utveckling, digitalisering och stärkandet av Europas konkurrenskraft, i enlighet med EUmålen.
Coronastödet föreslås också bindas till att medlemsstaterna följer rättsstatsprincipen, vilket Marin underströk. Statsministern svarade ändå inte direkt på frågan om Finland är berett att fälla återhämtningspaketet om detta inte skrivs in som villkor.
Stora meningsskiljaktigheter
Budgetramen och återhämtningsfonden måste godkännas enhälligt av EU-länderna, så utmaningarna är stora eftersom åsikterna går rejält isär.
– Meningsskiljaktigheterna är fortsatt väldigt, väldigt stora, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som firar sin 66-årsdag på toppmötet, då hon anlände till mötet på fredagen.
– Vi behöver mycket mer solidaritet och större ambitioner. Det är vårt europeiska projekt som står på spel här, sade Frankrikes president Emmanuel Macron.
Sveriges statsminister Stefan Löfven betonade hur situationen har förändrats av coronakrisen.
– Det här är en helt ny kris som vi har mött nu tillsammans och det innebär att vi måste ha gemensamma lösningar. Vi behöver naturligtvis göra mer. Det är helt uppenbart, sade Löfven inför toppmötet.
Många länder kritiska
Nederländernas premiärminister Mark Rutte har på förhand utpekats som den mest hårdnackade bland sparsamhetsivrarna, och han tonar ned förutsättningarna för en uppgörelse redan vid det här toppmötet.
– Jag bedömer chansen att vi når ett avtal den här helgen till mindre än 50 procent. I slutändan är innehållet viktigare än hastigheten. En svag kompromiss kommer inte att ta Europa vidare, säger Rutte till nederländsk press, enligt nyhetssajten Politico Europe.
Det finns också andra som kräver ändringar, och flera länder i östra och centrala Europa ogillar att coronastödet mest hamnar i Sydeuropa, hos exempelvis Italien och Spanien.
I Polen tycker man heller inte om kravet på att stödja EU:s klimatplaner för att få tillgång till omställningsfonden för en renare miljö.
Och Ungern vill få bort hänvisningarna till att respektera grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper för att få pengar över huvud taget.
– Vi kommer att stödja alla länders återhämtning, men pengarna måste fördelas korrekt och rättvist, anser Tjeckiens premiärminister Andrej Babis.
Budgetramen och återhämtningsfonden måste godkännas enhälligt av EU-länderna, vilket innebär att ett enda medlemsland kan fälla förslaget. Förhandlingarna fortsätter i dag. Två dagar, fredag och lördag, har reserverats för toppmötet. Om inget resultat nås under mötet kan ytterligare ett toppmöte läggas in senare i juli.