Förslaget: Coronastödet ska vara mindre bidrag, mera lån
EU-länderna gav sig på lördagen i kast med ett nytt kompromissbud för EU:s långtidsbudget och jättelika coronakrisstöd på toppmötet i Bryssel. En lite högre andel än tidigare av coronakrisstödet föreslås ges som lån i stället för bidrag.
Toppmötet återupptogs strax före lunch på lördagen, men avbröts tämligen snabbt för att i stället ge utrymme till enskilda möten och förhandlingar mellan deltagarna. Det är inte uteslutet att diskussionerna fortsätter en bra bit in på söndagen.
Strax före omstarten fick de 27 EU-länderna runt bordet ett nytt, komplett kompromissbud. Enligt budet sänks bidragsdelen i coronastödet från 500 miljarder euro till 450 miljarder. De sparsamma fyra – Nederländerna, Sverige, Danmark och Österrike – har krävt att hela krisstödets 750 miljarder euro ska ges som lån, inget som bidrag.
Finland har krävt att en mindre andel än tidigare föreslaget ska vara bidrag.
De fyra har också drivit att de, allra minst, ska få behålla sina rabatter på medlemsavgiften till EU eller få mer rabatt än i buden hittills. Alla utom Nederländerna erbjuds nu lite högre rabatt.
Kraven på att EU:s långtidsbudget ska dras ned från tidigare bud verkar dock inte ha fått effekt. Förslaget ligger kvar på 1 074 miljarder euro för perioden 2021–2027.
”Rätt riktning”
På mötets första dag pekades den holländske premiärministern Mark Rutte ut som en av dem som driver på hårdast för en mindre EU-budget än den kompromissversion som fanns inför mötet samt kravet på att inga pengar ska delas ut från coronakrisfonden förrän samtliga EU-länder har gett klartecken för att det går till rätt saker.
Ruttes envetna linje verkar ha gett viss utdelning. Ett enskilt medlemsland ska kunna stoppa utdelning av stöd till ett annat land tillfälligt, medan det undersöks om det finns fog att befara att pengarna går till fel saker.
– Ett viktigt steg i rätt riktning. Men många frågor återstår och de närmaste 24 timmarna avgör om vi når ända fram, säger en nederländsk diplomat om det senaste kompromissförslaget, enligt tidningen Wall Street Journal.
Totalt sett ligger både coronastödet och långtidsbudgeten på nästan exakt lika mycket pengar som tidigare. Däremot flyttas pengar mellan olika delar.
Coronastödet föreslås som tidigare landa på totalt 750 miljarder euro. Andelen bidrag blir dock totalt något mindre – 450 miljarder i stället för 500 – och lånen något mer – 300 i stället för 250.
Samtidigt flyttas pengar inom coronastödets största enskilda del, fonden för återhämtning och motståndskraft, som nu ökar från 560 till 625 miljarder euro. I den delen ökar bidragsdelen dessutom från 250 till 325 miljarder.
I förslaget ingår en möjlighet för ett eller flera medlemsländer att åtminstone tillfälligt stoppa utbetalningar som man anser tveksamma och tvinga fram en toppmötesdiskussion om ärendet.
Bland ändringar i övrigt finns bland annat att medlemsländerna får behålla 20 procent av de tullintäkter man tar in för EU:s räkning, i stället för 15 procent som in
gick i Michels förslag från i förra veckan.
Ont om tid
Tysklands förbundskansler och centrala EU-spelare, Angela Merkel, verkar inte ha överdrivit när hon vid inledningen på mötet beskrev motsättningarna som ”väldigt, väldigt stora”.
Men frågan är om EU-ledarna, mitt i coronakrisen, har råd att inte komma överens. Och en ny långtidsbudget måste finnas på plats inför årsskiftet, då den ska börja användas. I februari körde EU-länderna och Europeiska rådets ordförande hårt in i väggen med budgeten.