Setämies – ett förskräckligt fantastiskt finskt uttryck

”Setämies – det är bara att erkänna att den stämpeln har blivit lättare att använda om mig. Otrevligt. Invändningar klassas sedan som mansplaining.”

Setämies – ett förskräckligt fantastiskt finskt uttryck för en medelålders man med en attityd om att han nog vet bäst. Det finska språket är bra på idiomatiska uttryck. I många fall mycket bättre än svenskan. Jag fyllde 50 år tidigare i veckan. Setämies – det är bara att erkänna att den stämpeln har blivit lättare att använda om mig. Otrevligt. Invändningar klassas sedan som mansplaining.

Där sitter man sedan, med både näbben och stjärten i tjära.Två stämplar, båda obekväma och något jag själv inte vill bli identifierad med.

Jag har alltid fått feedback om att jag är lite av en besserwisser. Inte helt utan orsak. Jag har åsikter men också kunskap på rätt många områden. I kombination med lite självsäkerhet blir det ofta så.

Vad är jag rädd för? Vad tror jag att man måste se upp för?

Den största faran, det jag försöker se upp för är cynism. Cynism uppfattas som illusionslöshet, något känslokallt och oftast pessimistiskt. Kombinationen av cynism och självsäkerhet blir nog lite setämies.

Cynismen smyger lätt och ofta omärkbart fram. Min arbetskarriär kan jag dela i tre bitar: den första inom politik, den andra inom it och affärsvärlden och nu den tredje som företagare. Alla tre skeden har varit krävande och lärorika, men samtidigt skapar erfarenhet en grogrund för cynism.

Efter att ha jobbat i riksdagen och som specialmedarbetare i tre olika regeringar smög det cyniska in i mitt tänkande. Efter regeringsansvar var det oppositionen som kallade. Då finns det tid, men inte liknande ansvar som i regeringsarbetet. Att betrakta maktutövande leder lätt in på stigen till cynism.

Skillnaden mellan det kritiska och det cyniska existerar men den är ofta svår att skilja. Då man i dag ser på hur regeringen i mycket oklara och motstridiga uttalanden verkar skjuta upp alla svårare beslut kring sysselsättningspolitiken, något som är avgörande för hur hållbart vårt välfärdssamhälle är ekonomiskt, kan man inte annat än konstatera än att bättre var det förr – i synnerhet i regeringarna Lipponen. Kritiskt men inte cyniskt.

Jag märkte också att jag efter 14 år inom it började skönja lite av ett cyniskt tankemönster när det gällde nya initiativ inom bolaget. Mycket hade redan testats och själv visste jag ju bäst. Ett varningstecken! Efter att under en sabbatsledighet funderat över framtiden, vågade jag ta steget ut och bli delägare och företagare i bolaget Co-founders. Ett helt nytt kapitel för att utmana det kreativa och nytänkandet i mig.

Med lite tidsperspektiv ser man kanske mönstret bättre. Den gemensamma nämnaren i mina karriärbyten har varit att det cyniska fått lite för stort fotfäste. Att söka nya utmaningar har varit den rätta lösningen.

Både politisk, ekonomisk och kulturell makt leder lätt till ett cyniskt sätt att tänka. Konsten att våga utsätta sig utan att hänskjuta är den viktiga ekvationen.

Ursprungligen var cynikerna en skola inom filosofi i antikens Grekland. De utövade sann kritik och ville påvisa hyckleri i samhället. Moderna cyniker nekar värderingar och skryter med det. Inställningen är inte helt ovanlig inom affärslivet och i synnerhet i dess inställning till samhällspolitik.

Det farliga, och just det jag personligen vill undvika, är att frånse värderingar och framföra kritik utan att försöka förbättra eller utan att tro att en förbättring är möjlig. Det gäller att vara vaken för att inte bli en setämies.

Och hej, vad är setämies på svenska?