Är det börsnoterat är det till salu
En vecka efter att svenska Alfa Lavals gav sitt bud på ventiltillverkaren Neles svallar känslorna fortfarande höga. Det är långt ifrån klart att budet går igenom.
katarina.koivisto@ksfmedia.fi
KATARINA KOIVISTO
Finlands industri är vår” rubricerade affärstidningen Dagens industri stort förra veckan efter Alfa Lavals bud på Neles. En rubrik som tveklöst snarare för tankarna till en industriell landskamp än till svenskt stöd för finländsk industri.
Att Alfa Lavals vd Tom Erixon dessutom offentligt talade om att det är dags att slå till när coronakrisen pressat börskurserna har i Finland uppfattats som både övermodigt och nedvärderande.
Att ett bud på Neles skulle komma från något håll var knappast någon överraskning. Den svenska placeraren Christer Gardell är genom sitt bolag Cevian näst största ägare i Neles och Cevian har aldrig gjort någon hemlighet av sin avsikt att casha in på sitt innehav.
Gardell gick in i Metso redan för femton år sedan och började snabbt tala om att dela upp bolaget i två delar, Metso Minerals med verksamhet inom mineral-, metall- och bergbrytningsindustri i ett bolag, det som i dag är Neles i ett annat. Det dröjde ändå till första juli i år innan ett uppdelat Metso noterades på börsen i Helsingfors. Metso Outotec och Neles hann inte vara självständiga börsbolag mer än ett par veckor innan det svenska budet kom.
I Finland har Alfa Lavals erbjudande närmast uppfattats som ett försök till ett fientligt övertagande. Valmet som i juni köpte närmare 15 procent av Neles av statens ägarbolag Solidium hade kanske tänkt sig att småningom köpa betydligt mer, men blev omsprunget. Ännu har Valmet inte gett något konkurrerande bud på ventiltillverkaren, men köper aktier på börsen.
Företagsförvärv och fusioner mellan svenska och finländska bolag är ingenting ovanligt. SSAB köpte Rautaruukki, ÅF köpte Pöyry, Stora Enso och Telia Sonera fusionerades. Det är bara några exempel på industriellt samarbete mellan Finland och Sverige. I motsatt riktning gick Fortum som med sitt köp av Stockholm Energi blev aktör på den svenska energimarknaden.
Varför väcker då budet på Neles så starka känslor?
Ett skäl är säkert att budet kommer precis mitt under coronakrisen. Hur krisen hittills har påverkat företagens resultat överlag syns bara till en del i de halvårsresultat som nu droppar in, framtiden kan inom många branscher innebära omstruktureringar och nedskärningar. Då kan det ha betydelse var ett företags huvudkontor finns. Men i en global ekonomi har huvudkontorets placering ändå en mindre betydelse. Viktigare är företagets konkurrenskraft.
I Sverige har man varit förvånad över de negativa känslor Alfa Lavals bud väckt på den här sidan om Bottenviken. Finlands agerande hör inte hemma i en marknadsekonomi, skriver bland annat DI. I en kommentar i tidningen frågar sig Anders Hägerstrand om det är det privata kapitalet eller finländska politiker som bestämmer över vilka strukturaffärer som görs med bolag noterade på Helsingforsbörsen?
Frågan är berättigad. Hade våra politiker velat behålla sitt inflytande i Neles borde Solidium aldrig ha sålt sina aktier till börsnoterade Valmet. Hade Valmet velat köpa en större del av Neles hade man redan kunnat ge ett bud på Cevians aktiepost. Och möjligheterna är fler än så om man bara velat hitta dem.
Det nordiska samarbetet på företagsnivå har oftast fungerat väl och varit framgångsrikt. Alfa Laval är också ett välskött verkstadsbolag som Neles väl skulle passa in i.
Genom den hårda kritiken mot budet från finländskt håll sänder politiker och näringsliv en märklig signal till framtida företagsspekulanter. Jo, visst vill vi ha investeringar till Finland, men samtidigt vill vi själva avgöra vilka företag som får lägga bud och på vilka företag buden får läggas. Om budskapet är sådant kommer intresset för att investera i Finland snabbt att svalna.
Sista ordet om Neles är knappast sagt. På Valmet funderar man troligen på huruvida det går att lägga ett bud som är högre än Alfa Lavals. Och ser man bakom offentliga uttalanden har Alfa Laval att ta ställning till om två tredjedelar av aktierna är nog för att genomföra affären. Men det här är överväganden företagen ska göra på marknadsmässiga grunder utan utomstående inblandning.