Så är läget i de olika kommunerna

●●Hur flyttrörelsen och familjestorleken påverkar antalet barn i en kommun varierar från kommun till kommun.

Stabilt läge

●●Borgå hör till städerna där antalet svenskspråkiga barn hållits stabilt de senaste tio år, trots att huvudsakliga gruppen potentiella föräldrar, gruppen 15–49 åringar, minskat något. Den positiva utvecklingen kan bero på flera faktorer, som att fler tvåspråkiga familjer väljer svenska som modersmål för sitt barn. En annan stödjande faktor är att familjerna inte krympt i samma takt som i andra delar av landet. Läget för Borgå är också bra med relativt förmånligt boende på pendlingsavstånd till huvudstadsregionen.

●●Jomala och Mariehamn arbetar på sätt och vis i tandem. De två grannkommunerna har tillsammans lika många barn som för tio år sedan. Överskottet finns i kraftigt växande Jomala.

●●Vasa och Korsholm fungerar likadant som Jomala och Mariehamn där utflyttningen oftast gått i Korsholms riktning. Båda ser ändå en liten minskning i antalet svenskspråkiga barn under de senaste tio åren, men den är inte särskilt stor.

●●Karleby hör också till de ”stabila kommunerna”. Det trots att de svenskspråkiga 15–49-åringarna är färre än förr. Att de svenskspråkiga småbarnen är nästan lika många som tidigare kan beror på att många tvåspråkiga familjer väljer svenskan för sitt barn, eller på att familjerna i Karleby inte krympt i så snabb takt som på andra håll.

●●S:t Karins utanför Åbo är en enspråkigt finsk kommun med fler svenskspråkiga småbarn än för tio år sedan. Utvecklingen kan antagligen spåras till en klassisk mekanism där barnfamiljer flyttar ut till större boende nära storstaden.

Många barn – men ibland färre

●●Larsmo där laestadianismen är stark fortsätter med fler småbarn. De 0–4-åriga svenska barnen är nu över 500, betydligt fler än i större kommuner som Mariehamn, Kyrkslätt och Pargas. I framtiden kommer kommunen också att gå om grannstaden Jakobstad.

●●Pedersöre hör till fem i topp i Svenskfinland när det gäller det absoluta antalet svenskspråkiga småbarn. På tio år har minskningen ändå varit rätt stor, över hundra barn, ned till cirka 700 0–4-åringar. Fortfarande är barnen många jämfört med många andra kommuner.

Stort fall

●●Det finns en stor grupp stora och medelstora kommuner där antalet svenskspråkiga småbarn minskat kraftigt sedan 2010. ●●I Sibbo, Esbo, Kyrkslätt, Raseborg, Pargas och Jakobstad handlar raset om 20–30 procent i relativa tal.

●●Det handlar ofta om en kombination av utflyttning och sjunkande fruktsamhetstal. I de flesta fall är de allt mindre familjerna en mer betydande faktor än utflyttningen.

Stora fall i små kommuner

●●Små kommuner med allt färre barn bildar en egen grupp. Liksom i andra, större kommuner blir barnen färre. Men på grund av att invånarna är få från början är effekten av mer existentiell art. I Lappträsk har antalet svenskspråkiga 0–4-åringar minskat med hälften på tio år och är nu färre än 30.

●●På Åland som har många små kommuner går antalet småbarn mot noll i de minsta kommunerna, som Kökar, Brändö och Lumparland.