Coronastrategin gör brittiska kvinnor till hemmafruar
Pubarna öppnar men dagvården tar inte emot barn på heltid. Cricketklubbarna börjar spela, men många årskurser får inte gå i skolan. Boris Johnsons coronavirusstrategi anklagas nu för att göra kvinnor till hemmafruar.
Mina brittiska väninnor med barn börjar vara slutkörda. De som fortfarande har ett jobb har fått ett eller två till, de har blivit dagmammor eller tvingats ta sig an barnens undervisning. De som blivit permitterade bär den tyngsta bördan i hemmet. Storbritanniens coronastrategi får nu hård kritik. Den anklagas för att tvinga kvinnor med karriär och barn att bli hemmafruar.
Det är den så kallade machokulturen i Boris Johnsons regering som får skulden. ”Kvinnliga parlamentariker från både Labour och de konservativa är rosenrasande”, skriver kolumnisten Alice Thomson i den konservativa tidningen The Times. De har inte fått en syl i vädret under de senaste månaderna, tillägger hon. I stället är det Boris Johnson och hans nästan enbart manliga rådgivare och ministrar som har bestämt hur Storbritannien ska tackla coronaviruset. ”Kvinnan har skickats tillbaka till trettiotalet”, säger en anonym parlamentariker till Thomson.
Statistiken ser ut så här: Kvinnor med barn har en nästan 50 procent större sannolikhet att förlora sitt jobb än män under coronakrisen. Brittiska mammor har under nedstängningen tillbringat 2,3 timmar mer på att ta hand om barnen än pappor och 1,7 timmar mer på hushållsarbete per dag.
Dessutom kan krisen göra det svårare att hitta en dagisplats. Fackföreningen TUC varnar att ett av fyra daghem kan gå omkull om de inte får stöd av regeringen.
Det är inte bara barnomsorgen som har problem. Bland annat servicesektorn, som har många kvinnliga anställda, har drabbats hårt av den ekonomiska nedgången. I Storbritannien fick herrfrisörer, pubar och teatrar öppna före skönhetssalongerna – en bransch där över 90 procent av alla anställda är kvinnor.
Bara tre av regeringens dagliga presskonferenser mellan mars och juni har hållits av kvinnor. Då Boris Johnson togs in på intensivvårdsavdelningen efter att han blivit allvarligt sjuk i covid-19 var det fyra män som tog över hans arbetsuppgifter.
I juni jämförde sig Boris Johnson med den amerikanska presidenten Franklin Roosevelt och lovade en “new deal” för att rädda den brittiska ekonomin. Den går ut på att bygga nya vägar, sjukhus och skolor.
”Han kunde också ha investerat i en sektor som skulle hjälpa flera miljoner tillbaka in i arbetslivet – barnomsorgen”, skriver kolumnisten Helen Lewis för the Atlantic.
Det är inte frågan om nya problem. Pandemin har bara förvärrat en ojämlik arbetsfördelning som bottnar i att den brittiska barnomsorgen är bland den dyraste i världen. I London kan det kosta närmare 1 300 euro per månad att skicka sitt barn till dagis. Gratis timmar får föräldrarna först då barnet fyllt tre. Det gör att många kvinnor, som ofta har lägre lön än män, säger upp sig för att ta hand om barnen. Redan innan coronakrisen valde en av fem brittiska föräldrar att sluta jobba eftersom de inte hade råd att skicka barnen till dagis eller en dagmamma.
Inte heller i hemmet ser det jämlikt ut. I heterosexuella förhållanden gör kvinnorna majoriteten av sysslorna, visar bland annat en studie av University College London. En annan studie av Storbritanniens statistikverk visar att kvinnor gör 40 procent mer hushållsarbete än män.
– Pandemin har förstärkt den ojämlika fördelningen av arbetet i brittiska hem, säger journalisten Sally Howard till HBL. Hon har skrivit boken The Home Stretch som studerat varför kvinnor i Storbritannien ofta bär det tyngsta lasset i hemmen.
Hon anser däremot att det finns en ljusglimt i krisen.
– Under nedstängningen har pappor ändå tagit hand om sina barn i drygt fem timmar mer per dag än innan pandemin slog till. Samtidigt har nedstängningen gjort att många pappor, och företag, fått en större inblick i hur mycket arbete som krävs för att ta hand om ett hushåll.
❞ Pandemin har förstärkt den ojämlika fördelningen av arbetet i brittiska hem. Sally Howard