Kan coronaviruset avfärdas som en vanlig säsongsinfluensa?

CORONAVIRUSET I en insändare (HBL Debatt 30.3) skrev Paul Lillrank, professor vid Aalto-universitetet, att konsekvenserna av coronapandemin är försumbara. Nu kunde det vara på sin plats med en slags kvartalsrapport.

Lillrank skrev då: ”Däremot är åtgärderna skrämmande. I ljuset av virusets värsta tänkbara konsekvenser finns inga tvingande skäl att förstöra ekonomin, driva småföretagare i konkurs och otaliga människor i stress, utbrändhet, desperation och av detta följande hjärtattacker och självmord.”

Han byggde sin lägesanalys på något som han själv såg som ett faktum: ”Corona är en av de influensor som regelbundet sveper över världen och orsakar något mellan en halv och en miljon dödsfall årligen.”

I en insändare ett par dagar senare (HBL Debatt 1.4) bad jag Lillrank utarbeta en prislista, så att skattebetalare och röstberättigade direkt kunde se hur pass försumbara konsekvenserna av coronapandemin är. Han reagerade snabbt och återkom med uppskattningar eller exempel som byggde på kalkylmetoden ”Quality-adjusted Life Years – Qualy” (HBL Debatt 3.4).

Jag hade därtill ställt Lillrank en annan fråga, som jag fortfarande räknar som obesvarad: ”Så där vid sidan om kunde han dessutom avslöja den forskning som kategoriserar det aktuella coronaviruset som ’en av de influensor som regelbundet sveper över världen’. Själv är jag förstås ingen professor, men om jag förstått rätt är covid-19 inte att jämföra med vanliga influensor (det vore som att kalla Aalto-universitetet ett medborgarinstitut).”

Nu har samhället Finland börjat luckra upp de ”skrämmande

åtgärderna” allt mer. I en ”kvartalsrapport” ser det bra ut. I kalkyleringar med Qualy hänvisade Lillrank till regeringens prognoser om att upptill 3 240 medmänniskor kunde dö på grund av coronaviruset. Eftersom Finland tillgrep ”skrämmande åtgärder”, är det svårt att veta hur det hade slutat dem förutan. Den 13 juli var dödsfallens antal i Finland 329.

Förstås kunde man jämföra med Sverige som valde en annan strategi, med mindre ”skrämmande åtgärder”. Den 13 juli hade Sverige noterat 54,2 döda per 100 000 invånare som följd av coronaviruset, och Finland 5,9.

Som Lillrank själv skrev ut svart på vitt i sin första insändare, då han räknade upp konsekvenser av de ”skrämmande åtgärderna”, är samhället en helhet, som bygger på en massa kugghjul, verkan och följder, teser, antiteser och synteser. Därför skall man väl helst inte begränsa sig till att räkna ut kostnader, enligt Qualy, för enskilda liv i sig.

Vet vi inte hur det blir framöver, huruvida det efter vintercoronan stundar en fortsättningscorona. Om Paul Lillranks analys stämmer, är coronaviruset en av otaliga återkommande influensor på vår jord, och då borde vi alltså leva med det faktum att en halv till en miljon människor årligen sveper med. Läget i världen i skrivande stund är uppemot 600 000 registrerade dödsfall som följd av sjukdomen covid-19.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har nyligen varnat både stater och individer att pandemin kommer att förvärras om vi inte håller oss till grundläggande försiktighetsåtgärder. I det globala perspektivet ser trenden ut på följande sätt: 1 mars: 2 400 nya bekräftade smittofall på ett dygn, 1 april: 76 200, 1 maj: 87 000, 1 juni: 96 300, 1 juli: 216 300. Största antalet nya bekräftade fall smittade på ett dygn (hittills) inträffade den 16 juli då sammanlagt 252 500 fall registrerades.

Alltså, fortfarande undrar jag huruvida professorer som Paul Lillrank har rätt – att coronaviruset helt enkelt kan avfärdas som vanlig säsongsinfluensa och att vi borde fortsätta leva som normalt, visserligen iakttagande diverse grundläggande försiktighetsåtgärder. Och kanske ovanstående text bara är en följd av det som Lillrank slog fast redan då det begav sig: ”Diskussionen om coronapandemin har spårat ut och förvandlats till masshysteri.”

CORONAVIRUSET Sverige sticker som bekant ut med sina höga dödstal orsakade av coronaviruset. Situationen i Finland, där drygt 300 personer dött på grund av coronaviruset, är helt annorlunda. Orsakerna till detta är givetvis i hög grad beroende av ett flertal faktorer. Kanske brist på selen hos oss svenskar kan vara en orsak av flera?

Förekomsten av selen varierar avsevärt mellan olika delar av världen. Sverige är ett av de länder i världen som har mycket låga halter av selen såväl i jorden som hos befolkningen, eftersom den största källan till vårt selenintag är vegetabilier och animaliska produkter.

Spårämnet selen är viktigt för både djur och människor. Selen är en stark antioxidant, vilket bland annat innebär att den motverkar åldrandeprocesser, såsom förkalkning av blodkärlen. Tillförsel av selen har en väldokumenterad god förebyggande effekt på hjärtoch kärlsjukdomar.

Forskare i bland annat USA och England har skrivit att selen har en positiv inverkan på vårt immunsystem genom sina egenskaper att oskadliggöra virus när de tagit sig in i våra celler.

Nyligen publicerades en studie utförd i Kina i anslutning till coronavirusepidemin. I Kina finns stor variation i hur höga halter av selen befolkningen har i kroppen. Detta gav den internationellt ledande engelska selenforskaren Margaret Rayman med kolleger en möjlighet att studera halten av selen i hår jämfört med dödlighet i och tillfrisknande av coronaviruset. Enligt denna rapport orsakade coronaviruset betydligt färre dödsfall i den grupp som hade en högre mängd av selen i håret. Dessa personer bodde i en region med hög selenhalt i jorden.

Fynden ger stöd för hypotesen att höga halter av selen kunde motverka eller lindra insjuknande i coronaviruset på befolkningsnivå. Sambandet har dock ännu inte bevisats på individnivå, till exempel finns inga studier där man använt selentabletter i avsikt att behandla coronaviruset.

Eftersom jorden är selenfattig i Sverige, och halten selen i kroppen hos svenskar är låg, finns det anledning att följa Finlands goda exempel i sammanhanget. En gång i tiden hade Finland samma låga selenvärden i jorden och hos befolkningen som Sverige. Finländarna får däremot numera tillräckligt selen från livsmedel, eftersom gödselmedlen kompletteras med selen – en åtgärd som Finland som första land i världen införde redan år 1984. Det visade sig att halten av selen i blodet hos den finländska befolkningen i och med detta steg med 60 procent, och den finska nivån är därmed hög enligt internationella mått.

Undersökningar visar att användning av selengödsel är det säkraste sättet att trygga en tillräcklig selenhalt i finländska livsmedel och foder. Gödselmedlets innehåll av oorganiskt selen omvandlas i växterna till organiska selenföreningar som människor och djur kan tillgodogöra sig. Selenhalterna i livsmedel sjunker snabbt om odlingsväxterna inte tillförs selen med gödselmedlen.

Medan vi väntar på studier om sambandet mellan selen och insjuknande i coronaviruset bör Sverige följa Finland vad gäller berikning av selen till jordbruket. Coronaviruset är knappast den sista pandemin mänskligheten tvingas genomlida.