Att tro att EU:s problem är över nu då stödpaketet och långtidsbudgeten går mot en lösning är ändå att hoppas på för mycket.
Paketet och budgeten kan komma att användas som politiska slagträn av oppositionspolitiker i flera länder.
Katarina Koivisto i dagens ledare
Trots att den totala summan för EU:s gemensamma återhämtningsfond inte sänktes, anser ordförande för riksdagens stora utskott Satu Hassi (Gröna) att statsminister Sanna Marin (SDP) lyckades förhandla fram en kompromiss som i stor utsträckning följer riksdagens linje.
Efter de historiskt långa EU-förhandlingarna på 90 timmar kunde statsminister Sanna Marin tidigt på tisdagsmorgonen slutligen meddela att EU-ledarna hade nått en kompromiss och att den innehåller många saker som är viktiga för Finland.
Förhandlingarna om EU:s gemensamma återhämtningsfond på 750 miljarder euro och budgeten för 2021–2027 hade pågått sedan fredagen. Vid ett flertal tillfällen gick medlemsländernas åsikter kraftigt isär, men då Marin anlände till förhandlingarna på måndagskvällen sade hon sig ändå vara hoppfull inför att enighet kan nås.
Bland Finlands krav fanns bland annat att återhämtningsfonden skulle bli mindre och att andelen direkta stöd skulle skäras ner. Därtill var ett krav att rättstatsprincipen skulle ingå, vilket den nu också gör.
Slutpaketet är däremot fortfarande 750 miljarder euro, men en omfördelning har skett så att 390 miljarder euro delas ut som direkta stöd och 360 miljarder som lån. Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle pengarna ha fördelats i 500 miljarder euro i direkta stöd och 250 miljarder euro i lån.
Den nya långtidsbudgeten för de kommande sju åren landade slutligen på 1 074 miljarder euro.
”Den kompromiss vi nu nått är en helhet som ska lyfta Europa på fötter igen efter coronakrisen. Det är till fördel för Finland att hela EU återhämtar sig från krisen så fort som möjligt”, sade Marin i ett pressmeddelande.
Enligt Marin bidrar Finland med 6,6 miljarder euro till återhämtningsfonden. Summan som Finland får tillbaka är i sin tur 3,2 miljarder.
Gott betyg från stora utskottet
Riksdagens stora utskotts ordförande Satu Hassi (Gröna) ser två orsaker att vara glad över att EU-ledarna slutligen lyckades nå enighet.
– Dels hjälper detta nu till att få EU:s ekonomi på fötter igen efter coronakrisen, dels visar unionen att vi kan agera tillsammans.
Utöver det är Hassi nöjd över att rättstatsprincipen finns med i både budgeten och återhämtningsfonden, och att minst 30 procent av budgeten och återhämtningsfondens medel måste användas för att stödja EU:s klimatmål.
– Slutresultatet är i stor utsträckning i linje med riksdagens.
Under förhandlingarna stod Finland i många frågor väldigt nära den så kallade frugala fyran, bestående av Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. Trots det valde Finland att inte gå med i sammansättningen.
– Vi hade ändå inte samma åsikt i alla frågor. Jag anser själv att vi hade fördel av att inte gå med i ett block, utan i stället visade att vi kan samarbeta med alla, säger Hassi.
Kritik från oppositionen
Från oppositionshåll uttrycks kritiska röster över vad de historiskt långa EU-förhandlingarna kommer att ge Finland framöver.
– Vi har från första början varit väldigt kritiska till ett inkomstöverföringsinstrument som detta. Finland är en av betalarna och för betalarnas del är skillnaden inte så stor även om andelen lån och direkta stöd nu till viss del omfördelats, säger Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.
Halla-aho anser att påståendet om att återhämtningsfonden skulle gynna Finlands export är skrattretande.
– Det är en skrattretande förklaring. Visst behöver Finland en fungerande EU-marknad, men de länder som kommer att få dessa stöd använder dem inte för att hålla i gång Finlands export.
Halla-aho ställer sig frågan vad Finland fick ut av förhandlingarna.
– Finland fick inga sänkta medlemsavgifter och några politiska mål om exempelvis klimatneutralitet 2050 nåddes heller inte. Finland fick inget nytt hemåt, säger han.
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah säger att Finland i förhandlingarna lyckades undvika att de EU-stöd som i nuläget betalas till landet skars ner. Däremot anser också hon att Finland inte fick ut något nytt fördelaktigt av förhandlingarna.
– Vi borde ha hållit oss tydligare till den frugala fyran. De länderna, alltså Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike, lyckades tillsammans kräva sänkta medlemsavgifter av miljardklass om de går med i fonden. Finland var enig i många frågor med dem, men blev ändå lite som femte hjulet då vi inte gick med.
– Jag anser att det alltid lönar sig att samarbeta med likasinnade nettobetalare.