Marin försvarar coronapaket: ”Vi fick mer”
Enligt statsministern är återhämningspaketet inte ett steg mot djupare integration eftersom det är tillfälligt och medlemsländernas maximigarantier är klart definierade. EU-skatterna är däremot ett sådant steg.
– Det var till Finlands fördel att vi över huvud taget nådde en överenskommelse, sade statsminister Sanna Marin (SDP) på en presskonferens om EU:s budgetram för 2021– 2027 och återhämtningspaketet för coronakrisen.
Enligt Marin fick Finland mer i reda pengar än den så kallade frugala fyran.
På onsdagen ordnade statsminister Sanna Marin (SDP) ytterligare en presskonferens om EU-ledarnas överenskommelse om budgetramen för 2021–2027 och återhämtningspaketet.
– Det var till Finlands fördel att vi över huvud taget nådde en överenskommelse. Vissa soliga dagar kan man glömma att vi fortfarande lever mitt i en kris, sade Marin.
Argumentet var bekant: Finland är ett exportberoende land som kommer att lida klart mer än andra länder om den europeiska ekonomiska återhämtningen inte kommer i gång. Enligt Marin gick Finland på många punkter som en segrare ur förhandlingarna.
Enligt Europeiska kommissionens förslag, och även Europeiska rådets ordförande Charles Michels uppdaterade förslag, skulle återhämtningspaketet bestå av 500 miljarder i bidrag till medlemsländerna och 250 miljarder euro i lån. Finland hade som mål att minska andelen bidrag eftersom Finland är en av nettobetalarna. Slutsumman landade på 390 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder euro lån.
– Summan är klart mer i balans, närmare 50–50 än två tredjedelar som i det tidigare förslaget.
Framför allt betonade statsministern att Finland lyckades få ländernas maximigarantier fastslagna. Det finns alltså en övre gräns för hur stora summor Finland ansvarar för.
– Det betyder att det egentligen inte är frågan om gemensam skuldsättning.
Många ser återhämtningspaketet som ett stort steg mot ökad EUintegration, men inte Marin.
– Eftersom varje lands maximala garantier har slagits fast anser jag inte att det leder till djupare integration. Samtidigt är det ett verktyg för en exceptionell situation och inte permanent. Däremot kan EU:s egna intäkter ses som ett steg mot djupare integration, men de kommer att granskas av riksdagen innan de godkänns.
”Stödjer länder som drabbats”
Statsministern stoltserade också med att stödåtgärderna efter förhandlingarna i högre grad kommer att riktas till att stödja länder som uttryckligen drabbats av coronakrisen. Hon såg det också som positivt att 30 procent av återhämtningsfonden ska delas ut enligt ländernas ekonomiska utveckling år 2021.
– Nästa skede av krisen ser ut att slå hårt mot exportberoende Finland, så därför är det viktigt att den framtida utvecklingen beaktas.
Ett av de mest omdebatterade ämnena har handlat om hur mycket Finland kommer att tvingas betala för helheten. Marin lyfte fram att brexit lämnade ett hål i budgeten, vilket höjer betalningarna.
– Vi är nettobetalare eftersom vi hör till de rikare länderna, det är ingenting nytt.
Många inom oppositionen hade krävt att Finland skulle sälla sig till den så kallade frugala fyran, Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. De facto gjorde Finland det under själva toppmötet, enligt statsministern. Samtidigt sade Marin att Finland lyckades bättre än de fyra när man synar pengarna. Fyran fick rabatter på sina betalningar till EU, medan Finland fick 500 miljoner euro.
– I reda siffror kan man säga att vi lyckades bättre. Vår andel av nettobetalningarna minskade mer än de minskade för Sverige, Danmark, Nederländerna eller Österrike.
Enligt Marin är rabatterna inte ett rättvist system eftersom det i praktiken innebär högre avgifter för de andra.
Finns det en verklig skillnad mellan att få hundratals miljoner i stöd och att få rabatt på medlemsavgiften? – Vi räknade kallt att det inte skulle ha varit möjligt för oss att vinna 500 miljoner euro på rabatter, så stödet var en bättre lösning för oss.
– Rabatterna är inte ett bra sätt att bygga upp budgeten, men de är viktiga enligt många medlemsländer, bland annat Tyskland. På lång sikt skulle det ändå vara bra att slopa dem.
Marin svarade också på kritiken om att medlen för forskning minskade. Bland annat poängterade hon att medlen ändå är större än i förra budgeten, trots att de minskade jämfört med kommissionens förslag.
– Kommissionens budgetförslag var klart större överlag och det skulle ha inneburit att Finland skulle ha betalat mer. Vi kan inte samtidigt kräva en mindre helhet och mer av allting.
Financial Times rapporterade på onsdagen att många ledare trodde att hela paketet skulle falla samman efter att Sanna Marin konfronterade Spaniens statsminister Pedro Sánchez. Under en middag på söndagen rapporteras Marin ha gett ett väldigt direkt svar på Sánchez krav på mer finansiering:
– Det finns ledare kring det här bordet som har rört sig från ingenting till 350 miljarder. Vad har ni gjort? Vi har gått er till mötes i förhandlingarna. Nu är det er tur, lär Marin ha sagt enligt Financial Times.
På presskonferensen berättar Marin att förslaget i det skedet var 450 miljarder i bidrag, vilket Finland inte kunde godkänna.
– Jag konstaterade att om de inte går oss till mötes i förhandlingarna så uppstår ingen kompromiss. Jag är kanske inte en så mjuk förhandlare som vissa vill låta förstå.