USA:s sanktioner drabbar EU, inte Putin

”Putins ledning”, naturgasledningen Nord Stream 2 är ett rött skynke för Trumps administration. Men Europa behöver gas och det finns konkurrenter till den ryska gasen.

Arbetet med gasledningen Nord Stream 2 har stått stilla sedan slutet av fjolåret. Rörläggningsfartygen hade då hunnit lägga mindre än 200 av totalt närmare 2 500 kilometer. Sedan drog sig det företag som drev rörläggningsfartygen ur projektet efter hot om amerikanska sanktioner.

I mitten av juli skärpte USA tonen mot Nord Stream 2 ytterligare. Utrikesminister Mike Pompeo kom med ett uttalande där han uppmanade alla företag som hade något som helst samröre med ledningsbygget att sluta med samarbetet. ”Dra er ur nu eller ta konsekvenserna”, var Pompeos entydiga budskap.

Gasledningen som går mellan Ryssland och Tyskland, längs Finska vikens och Östersjöns botten, har varit omstridd från start. Estland och Polen motsatte sig ledningsbygget, i Sverige talades det om ett militärt hot och i Danmark dröjde beslutet om hur ledningen skulle dras vid danska vatten.

Att beslutet i Danmark dröjde försenade rörledningsbygget något. Men det var det amerikanska sanktionshotet som stoppade det. Ursprungligen var det meningen att ledningen skulle tas i användning i slutet av fjolåret och någon ny tid har rörledningsbolaget inte velat ge ännu.

”Vi meddelar så snart vi har ett nytt fartyg för rörläggningen”, uppger Nord Stream 2. Under juli har bland annat den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg rapporterat att det ryska rörläggningsfartyget Akademik Chersky närmar sig området. Fartyget har tidigare av den ryska energiministern Alexander Novak nämnts som en möjlig lösning, uppger den statligt ryska nyhetsbyrån Tass som också rapporterat att fartyget nu nått Östersjön.

De nya amerikanska hoten om utvidgade sanktioner har inte tagits väl emot av europeiska politiker. Det är visserligen ryska Gazprom som äger Nord Stream 2, men stora energibolag i Tyskland, Frankrike, Österrike och Nederländerna är med och finansierar ledningen och satsar kring en miljard euro på den.

Enligt Nord Streams beräkningar skulle USA:s nya sanktioner, om de implementeras, drabba fler än 120 företag i 12 europeiska länder. Sanktionerna skulle direkt blockera investeringar till ett värde av kring 700 miljoner euro och indirekt ännu mer. Det är investeringar som är nog så välkomna i ett Europa där många länders ekonomier är hårt drabbade av coronakrisen.

Europeiska politiker har inte varit nådiga i sina kommentarer av Pompeos sanktionshot. Det är inte bara tyska politiker som kritiserat planerna hårt. Förbundskansler Angela Merkel säger att det amerikanska agerandet inte går ihop med den tyska uppfattningen om laglighet. Men också det österrikiska utrikesdepartementet har i ett uttalande konstaterat att Österrike motsätter sig ensidiga sanktioner och förespråkar en dialog.

I Frankrike är tonen densamma. Det här handlar om energi, men vilken sektor som helst kan drabbas, heter det i ett franskt uttalande. Det är dags för Europa att visa sin kraft och inte tolerera en attack mot sin självbestämmanderätt då det gäller energi. Europa är inte USA:s fiende, påpekar fransmännen.

De amerikanska argumenten om ett ökat europeiskt beroende av rysk energi håller inte längre. Ryssland är visserligen EU:s största leverantör av naturgas, men marknaden är öppen och flera alternativa gaskällor finns. Cirka en femtedel av den gas EU importerar är flytande naturgas, LNG, som kommer från annat håll. När det gäller LNG har amerikanerna själva ett kommersiellt intresse av export till EU.

Inte heller att Ukraina råkar i svårigheter är längre ett hållbart argument. Gazprom har lovat fortsätta leveranser via Ukraina åtminstone fram till 2024. Och Ukraina är inte beroende av rysk gas utan kan köpa sin gas var som helst i Europa.

När kolkraften ska bort och Tyskland beslutat att fasa ut kärnkraften behöver både Tyskland och Europa alternativa energikällor. Naturgasen används länge ännu och efterfrågan kommer att öka. Därför måste det finnas kapacitet att importera gas för att den kommersiella marknad som skapats inom EU också ska fungera.