Företagen tror nu på ljusning
EK:s barometer visar att botten kan vara nådd
Trots att pandemin är under kontroll i Finland anser de finska företagen att konjunkturläget har förvärrats ytterligare under sommaren.
Det visar Finlands Näringslivs EK:s färska konjunkturbarometer.
Särskilt svår är situationen i industrin, där effekterna av coronapandemin visar sig med fördröjning.
Men det finns ändå ljuspunkter. Även om konjunkturen för tillfället anses sämre än i våras har förväntningarna för framtiden förbättrats, till följd av en återhämtning som gradvis inleddes under försommaren.
Trots att restriktionerna i stort sett hävts och pandemin är tillfälligt tyglad anser de finska företagen att konjunkturläget har försämrats ytterligare under sommaren.
Det framkommer i Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer, en regelbunden enkätundersökning bland finska företag. Cirka 1 000 företag med sammanlagt 250 000 anställda har svarat på undersökningen.
Det finns ändå ljuspunkter i undersökningen. Även om konjunkturen för tillfället anses sämre än i våras har förväntningarna för framtiden förbättrats som en följd av den återhämtning som gradvis inleddes under försommaren.
Skillnaden mellan olika branscher är dock stor.
– Servicesektorn återhämtade sig först när restriktionerna luckrades upp, handeln har klarat sig relativt väl tack vare konsumenternas efterfrågan, men inom industrin och byggbranschen håller läget ännu på att förvärras, säger Finlands näringsliv EK:s chefsekonom Sami Pakarinen.
Industrin drabbas med fördröjning
Av enkätsvaren att döma tror företagen att botten nu kan vara nådd. Trots det är förväntningarna relaterade till produktion, försäljning och personalbehov fortfarande mycket låga, vilket innebär att återhämtningen blir lång.
Särskilt industrin plågas av sjunkande orderingång, vilket betyder att företagen drabbas senare än till exempel företag inom servicesektorn.
– Nedgången i antalet nya order inom industrin stannade som tur i juli, men de personalrelaterade förväntningarna talar dock för en svag sysselsättningsutveckling, säger Pakarinen, som betonar att prognoserna är förknippade med stor osäkerhet.
– Det är bra att komma ihåg att viruset fortsätter att sprida sig ute i världen, och en eventuell andra våg har inte beaktats i nämnvärd grad i de ekonomiska prognoserna, säger Pakarinen.
De prognoser för bnp-utvecklingen som EK använder sig av som grund är inte fullt så dystra som de som presenterades under våren. Just nu tros bnp minska med dryga sex procent under 2020 – men då är risken för ett nytt utbrott inte medräknat.
Efterfrågan är ett bekymmer för en stor del av företagen, särskilt inom industrin. Av företagen inom den sektorn uppger 57 procent att den låga efterfrågan är problematisk. Totalt sett, för alla företag, ligger den siffran på 41 procent.
EK menar att man trots stödåtgärderna som hittills vidtagit inte kan undvika problem inom exportindustrin.
– Hur orderingången inom exportindustrin utvecklas kommer att bli en av höstens hetaste frågor, säger Pakarinen.
För att stödja exportindustrin efterlyser EK:s vd Jyri Häkämies också en utvidgning av det kostnadsstöd för företag som infördes den här månaden.
Kostnadsstödet ersätter fasta kostnader och lönekostnader för företag vars omsättning minskade med minst 30 procent i april–maj 2020 jämfört med mars–juni 2019.
Stödets utformning betyder att industriföretagen lämnas utanför, då de har längre ordercykler och därmed inte hade hunnit påverkas i april–maj i år.
Inga problem med finansieringen
Coronakrisen har hittills varit i huvudsak realekonomisk, inte finansiell.
I början av krisen fanns tecken på turbulens på finansmarknaderna – bland annat i form av stigande euribor-räntor och räntor på statsobligationer – men så här långt har det finansiella systemet stått pall.
Barometern visar inte heller några tecken på att finansieringen skulle ha blivit ett problem för de finska företagen.
– Om man använder sig av sporttermer kan man säga att centralbankerna tog en överkörningsseger mot pandemin i den här ronden genom att tillföra stora mängder likvida medel till kapitalmarknaderna, säger Penna Urrila, chefsekonom på EK.
EK publicerar sin konjunkturbarometer fyra gånger om året. Undersökningen har gjorts regelbundet sedan 1966.