Humlan en outforskad arbetsmyra
När Lotta Kaila undersökte mystisk massdöd av bin upptäckte hon en oroväckande lucka i existerande forskning – ingen forskning eller krav på uppföljning finns på hur växtskyddsmedel påverkar vilda pollinerare.
– Uppföljningen av hur växtskyddsmedel inverkar på vilda pollinerare lyser med sin frånvaro i Finland, säger forskaren Lotta Kaila.
Forskarstuderande Lotta Kaila är på snabbvisit i Helsingfors efter flera veckors vistelse bland rapsåkrar i sällskap av humlor och andra insekter.
– Konstigt att befinna sig bland en massa människor igen, säger Kaila. Hon skriver sin doktorsavhandling om hur växtskyddsmedel som besprutats på finländska åkrar påverkar humlor och bin.
Som överinspektör vid Säkerhetsoch Kemikalieverket Tukes, arbetade Kaila i många år med övervakning och bedömning av risker förknippade med användning av kemikalier inom växtskyddet i Finland. Hennes intresse för växtskyddsmedel och pollinerare väcktes när hon tog del av uppgifter om mystisk massdöd av bin och började utreda saken. Det visade sig att höga halter av växtskyddsmedlet dimetoid fanns i de döda bina och lägre halter av andra växtskyddsmedel, trots att de borde ha varit ofarliga för pollinerare.
Vid tidpunkten användes dimetoat mot bladlöss i spannmål och betflugan i sockerbetor. Sedan i fjol är användningen av dimetoat förbjuden inom EU.
– Dimetoat förbjöds när man märkte hur skadlig användningen var. Eftersom det hittills inte fokuserats tillräckligt på att undersöka växtskyddsmedels inverkan på pollinerare innan ett medel kommer ut på marknaden, har sådana här situationer uppstått.
Finlands viktigaste pollinerare
Efter sommarlov på nordligare breddgrader ska Kaila börja analysera forskningsresultaten hon samlat ihop vid nio rapsåkrar under sommaren. Hon ska analysera om rester av växtskyddsmedel har hittas i humlor och hur resterna påverkar humlors beteende.
– I testen jämförs humlor som inte har utsatts för växtskyddsmedel med sådana som har. Testresultaten kommer att visa om de humlor som utsatts för växtskyddsmedel har sämre förmåga att hitta föda i jämförelse med humlor utan rester av kemikalier i sig, förklarar Kaila.
– Vi vet att naturliga livsmiljöer för vilda pollinerare krymper i Finland. Om testen visar att tillåtna växtskyddsmedel försämrar humlors förmåga att orientera sig skapas en negativ dubbeleffekt som
försvårar livsmöjligheterna för vilda humlor.
Finlands viktigaste pollinerare är bin, humlor och fjärilar. Andra pollinerare är getingar, blomflugor och vissa skalbaggar. Att ämnen som skadar pollinerare tillåts i växtskyddet är problematiskt eftersom 75 procent av maten vi äter är beroende av pollinering. En stor del av pollineringen utförs av vilda pollinerare, som humlor.
Kunskapen om hur växtskyddsmedel inverkar på pollinerare är begränsad till odlade bin. Med sin doktorsavhandling vill Kaila fylla kunskapsluckan om hur vilda pollinerare påverkas av växtskyddsmedel.
– I Finland har vi nästan inga data på i vilken utsträckning vilda pollinerare har minskat och vilka de bakomliggande orsakerna är. Dagoch nattfjärilar är de enda arterna som har undersökts och forskning visar att vissa bestånd har minskat, säger Kaila.
Bristfällig riskbedömning
Innan ett växtskyddsmedel kommer ut på marknaden bedöms dess risker, men i nuläget beaktas inte vilda pollinerare i riskbedömningen.
– En svag punkt i riskbedömningsprocesserna är att de grundar sig på att en specifik art, det odlade biet, som antas representera hundratals arter av pollinerare. Inga riskbedömningar görs på hur växtskyddsmedlen inverkar på vilda pollinerare. Ett växtskyddsmedel kan därför proportionellt sett vara mycket skadligare för ett humlebo än odlade bikupor, säger Kaila.
I en odlad bikupa kan det finnas till och med 50 000 bin medan ett humlebo i det vilda innehåller 10–100 humlor.
Förluster på tusen döda bin spelar inte så stor roll för en odlad bikupa men samma proportioner kan innebära dödsstöten för flera bon i naturen.
I sommar utkom en rapport av europeiska revisionsrätten där riskbedömningsprocesserna för växtskyddsmedel pekas ut som en huvudorsak till att vilda pollinerare minskar i Europa.
– På EU-nivå försöker man hitta nya metoder för att införliva vilda pollinerare i riskbedömningsprocesser och alternativa lösningar till bekämpningsmedel utarbetas.
Men inga gemensamma beslut har tagits och det går mycket trögt, säger Kaila.
Efterlyser uppföljning
Trots att Finland i jämförelse med andra europeiska länder använder förhållandevis lite växtskyddsmedel är vi sämre än många europeiska länder på att följa upp hur de inverkar på miljön.
– Uppföljningen av hur växtskyddsmedel inverkar på miljön lyser med sin frånvaro. I Finland har vi hittills inte undersökt halter och rester av växtskyddsmedel i djur, fåglar, jordmånen eller i pollinerare.
Kaila ser ändå hoppfullt på att många jordbrukare självmant gått inför att minska användningen av bekämpningsmedel och skapat miljöer som gynnar vilda pollinerare och den biologiska mångfalden. I samband med att medvetenheten kring pollinerarkrisen ökat så har också behovet av alternativa lösningar till växtskyddsmedel som är skadliga vuxit. Bland annat naturresursinstitutet Luke driver forskning och projekt inom området.
– På EU nivå finns ett skriande behov för nya åtgärder som inkluderar vilda pollinerare i riskbedömningsprocesser inom växtskyddet och på finländsk nivå måste uppföljningen förbättras, summerar Kaila.