Raseborg kan bli kriskommun 2023
Vasa riskerar att bli en kriskommun nästa år och välkomnar Finansministeriets förslag om tilläggstid. Raseborg och Lappträsk, där det ekonomiska läget också är speciellt svårt, skulle inte beröras.
I augusti tar Finansministeriet ställning till om märkningen av nya så kallade kriskommuner ska pausas i två år på grund av de extra utmaningar som coronakrisen medfört.
En kriskommun är en kommun i en svår ekonomisk ställning som inte anses klara av sina lagstadgade uppgifter.
Statusen medför att en betydande del av självbestämmanderätten överförs från kommunen till staten, i praktiken Finansministeriet, som tillsammans med kommunen försöker hitta en väg ut ur den ekonomiska knipan.
I Vasa, som hotar bli en så kallad kriskommun nästa år, välkomnar man förslaget om uppskov.
– Det skulle ta bort en konstgjord tidsgräns. Innan coronapandemin visade prognoserna för i år ett överskott på 15 miljoner euro, vilket skulle täcka vårt underskott. Skjuts tidsgränsen framåt fortsätter vi med vårt ekonomiska program men har färre diskussioner med Finansministeriet, säger stadsdirektör Tomas Häyry.
Prestigeförlust
Som mest har Vasa haft ett underskott på 30 miljoner euro. Staden har haft två samarbetsförhandlingar i år och en tredje slutförs i augusti.
Häyry anser att Vasa stad i grunden har en stark ekonomi.
– Att bli märkt som kriskommun skulle främst innebära en prestigeförlust. Eventuellt skulle vi tvingas sälja en del egendom eller bolag, av vilka Vasa elektriska är det mest värdefulla bolaget, säger Häyry.
Även Raseborg kan bli en så kallad kriskommun, men först 2023. Att skjuta upp utvärderingsprocessen med två år skulle alltså inte påverka Raseborg.
– Vi har ett underskott på 11,2 miljoner euro. Enligt vår tolkning av bestämmelserna har vi tid på oss till och med bokslutet för 2022 att skapa ett överskott på drygt 13 miljoner euro. Men det skulle kräva ytterst kraftiga åtgärder. Vi jobbar nu med nästa års budget och det blir mycket kämpigt, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
Bokslutet för 2020 ser ut att landa på ett underskott om två miljoner euro, efter statlig kompensation för bortfall av skatteintäkter.
– Det bästa vore om vi fick ett positivt resultat och inte blev en kriskommun. Alternativet är att vi blir det, genomgår processen och kommer ur den helst lite före alla andra. Efteråt skulle ju kommunen ha en bättre ekonomi. Ett annat alternativ är att vi kämpar vidare med ständiga ekonomiska utmaningar.
2024: 121 kommuner uppvisar ett underskott
Kommunernas ekonomi har rasat på en kort tid: För ett par år sedan visade endast en handfull kommuner upp ett negativt resultat. I år räknar man med att 56 kommuner har ett negativt resultat för 2019.
2024 uppskattas 121 kommuner i Fastlandsfinland uppvisa ett negativt resultat. Det visar Finansministeriets kommunalekonomiprogram 2021–2024. Samtidigt väntas antalet kommuner som blir föremål för ekonomisk utredning öka de närmaste åren.
Lappträsk fick status som så kallad kriskommun i år. I höst inleds utredningen.
Kommundirektör Tiina Heikka är inte besviken över att Lappträsk inte får mera tid.
– Vi har börjat balansera vår ekonomi och fortsätter med det, säger Heikka.
En utredning leder, enligt Ragnar Lundqvist i Raseborg, sannolikt till sämre service för invånarna.
– Den krassa verkligheten är ändå att någonting måste göras. En utredning skulle sannolikt innebära påtvingade åtgärder som kunde ha gjorts redan tidigare. Att skuldsätta sig i det oändliga är inte hållbart.