Bygg cykelvägar i skärgården med EU-stöd

CYKELVÄGAR Stöd för glest befolkade områden, Skärgårdshavets tillstånd, cykelbanorna längs Skärgårdens Ringväg. Hur går de tre ihop?

EU-ledarna har kommit överens om ekonomins stimulanspaket och budgeten för de nästa sju åren. Men det verkar som om pengar fanns i överflöd. Det ska röra sig stora pengar in i och ut från Finland. Bland annat ska vi få 100 miljoner i stöd för glest befolkade områden i östra och norra Finland. Måste pengarna användas just till de områdena? Det finns väl också andra glest befolkade områden i Finland, till exempel Skärgårdshavet och skärgården, som behöver utvecklas vidare. Sydvästra Finlands skärgård är också värd att få sin del av de stöd som ligger till hands.

Riksdagsledamöterna Sari Sarkomaa (Saml) och Sari Multala (Saml) hade en stark och välkommen insändare i Helsingin Sanomat (HS 26.7) om att minska övergödningen av Skärgårdshavet. Det vore ju ett bra mål för de EU-pengar som nu delas ut, då det uppfyller de kriterier som nämns i stödens utdelningskrav. Ett av kriterierna är just stödet för miljöskydd. Man kan anta att det också föds innovation och sysselsättning kopplat till vattenskydd i processen.

Att bygga gång- och cykelvägar längs Skärgårdens Ringväg är också ett projekt som skulle passa utmärkt som mål för de här stöden. Man har oroat sig över att stödpengarna huvudsakligen skulle gå till de stora företagen. Att bygga cykelbanor längs ringvägen skulle däremot kanalisera stöden till små, lokala företag.

Intresset för Ringvägen ökade redan före coronavåren. Detta gäller särskilt cykelturismen. I skärgården saknas cykelvägar längs nästan hela ringvägen. Vägarna som sådana är smala och farliga. I fjol publicerades en plan för att bygga en cykelbana längs Skärgårdens lilla ringväg. Enligt beräkningarna skulle största delen av kostnaderna uppstå från att bygga många broar på rutten. I själva verket fick man intrycket att det är mångfalt dyrare att bygga cykelbanan med broar än utan dem. För närvarande skulle det hjälpa redan mycket att ha cykelbanor ens på de ställen där rutten går på torr mark på fastlandet och öarna.

Skärgårdsvattnens och turismens tillstånd är tätt förknippade med varandra. Nu, när alla dessa pengar delas ut, är det dags att sätta i gång. När det blir dags att betala tillbaka alla skulder är det för sent att ansöka om pengar till vilka som helst goda mål.

WIKIPEDIA Kristina Carlson hyllar i sin insändare (HBL Debatt 26.7) Wikipedia, vilket helt klart är värt att göra. Wikipedia är ett fint verktyg för att snabbt och enkelt få en överblick av en imponerande mängd organiserad information.

Vad som sällan nämns är dock varför Wikipedia och andra motsvarande digitala tjänster fungerar som de gör. Wikipedia är nämligen fri programvara, mer känt under den engelska termen open source (öppen källkod). Det innebär en smula förenklat (och beroende av licens) att användarna av tjänsten/programmet är fria att använda och modifiera tjänsten/ programmet som de själva väljer. Dess innehåll/kod är fritt tillgänglig för allmänheten. En del projekt hålls i gång med ett fåtal tekniskt kunniga entusiaster medan andra har stora bolag bakom sig som i bästa fall är öppna för användarnas bidrag och förslag. Är licensen väldigt fri (som

GPL- eller MIT-licenserna till exempel) är det även fritt fram för vem som helst att göra sin egen version av programmet/tjänsten. Detta motverkar monopol och öppnar upp möjligheten för vem som helst med intresse att lära sig att göra något nytt med det någon annan byggt tidigare, utan att låsas av proprietära begränsningar – ursprungsutvecklaren kan sedan om hen vill integrera vad en ”avstickare” från ursprungsprogrammet hittat på.

Att Wikipedia är annonsfritt är en av fördelarna man kan lägga märke till, det finns en uppsjö ”wiki-sidor” utanför Wikipedia som inte bryter copyright eller motsvarande fastän de använder samma koncept. Wikipedia är även en av mycket få mainstream-hemsidor som inte har bakat in spionkod från till exempel Google eller Facebook. Det märker du själv när du ser hur snabbt Wikipedia laddar i jämförelse med till exempel nyhetshemsidor, vilka nästan alltid använder sig av tredje parters kod som inte respekterar användarnas integritet (Google Analytics och captcha, Facebooks gilla-knappar, dela på Twitter-knappar, Doubleklick, Amazonaws, Klarna för att nämna några ofta förekommande tredje parter på till exempel nyhetshemsidor som lätt kunde bytas ut mot tjänster med öppen standard).

Andra digitala tjänster med öppen källkod som inte används av tillräckligt många är till exempel Linux som privatpersoners operativsystem (används av till exempel Android redan) och Firefox som webbläsare, i bästa fall ihop med Tor när man surfar på shoppingsidor. Fler borde också bekanta sig med RSS-läsare, eftersom de ännu i denna dag är kraftfulla verktyg för att med integriteten i behåll prenumerera på nyheter, podcaster och sociala media – allt i en app (Flym till Android till exempel), med en uppsjö av alternativ. Som många andra hemsidor syns inte Hufvudstadsbladets RSS-länk tydligt på hemsidan, men finns tillgänglig på adressen https:// hbl.fi/rss.xml.

Carlsons insändare var ju dock ett svar på Markus Långs insändare (HBL Debatt 23.7). Lång har rätt i att Wikipedia-artiklar bör läsas med kritiska ögon och journalister bör helt klart undvika Wikipedia som direkt källa på grund av de skäl han räknar upp.

För ingenting är bara bra. Kritiken mot hur Wikipedia-artiklar berör kontroversiella och politiska ämnen har ökat på senare år. Bland annat har Wikipedias egna grundare, Larry Sanger varit kritiskt inställd. Han menar att dagens Wikipedia frångått sin ursprungliga strävan till neutralitet och nu för tiden aktivt främjar ideologiska synvinklar.