Tallintunnel i motvind
Estlands regering tror inte på Peter Vesterbackas tunnelprojekt. Om tunneln byggs ska det göras som ett samarbete mellan finska och estniska staten, inte som ett privat initiativ, menar den estniska ministern Jaak Aab.
Estland backar företagaren Peter Vesterbackas förslag om en tunnel till Tallinn.
Den estniska regeringen anser att den 103 kilometer långa tunneln inte kan byggas som ett privat projekt utan möjligen som ett samarbete mellan Finland och Estland.
Den estniska ministern för regional utveckling, Jaak Aab, tänker föreslå att regeringen inte går vidare med projektet att bygga en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.
Projektet, som drivs av Finest Bay Area Development med Peter Vesterbacka i spetsen, har upprepade gånger stött på patrull och det senaste beskedet är ytterligare en käpp i hjulet för tunneln som planeras vara färdig 2024.
– Det är klart det är beklagligt, säger Vesterbacka som på fredagsmorgonen fick en lista med 57 punkter på varför den estniska regeringen inte tror på projektet.
Huvudargumenten är bland annat att projektet inte kan garantera säkerheten i tunneln samt att själva ”affärsidén inte verkar övertygande”.
– Det känns väldigt märkligt. Affärsidén är ju vårt problem, de har själva erkänt att projektet inte skulle gå att genomföra utan privata pengar, säger Vesterbacka.
– Vad gäller säkerheten kommer vi förstås att följa alla lagar och förordningar. Men för att kunna garantera det måste vi få tillstånd att utföra alla miljökonsekvensbedömningar och utredningar.
Den estniska regeringen har haft en hel del frågor om projektet.
– Vissa frågor har varit väldigt märkliga, bland annat har de undrat hur många toaletter vi kommer att bygga på den konstgjorda ön utanför Tallinn. Det är lite svårt att svara på en sådan fråga då vi knappt vet hur själva ön ska se ut och var exakt den ska byggas, suckar Vesterbacka.
Han påpekar ändå att man gjort sitt yttersta för att svara så detaljerat som möjligt, vilket resulterade i 1500 sidor text på estniska. Samtidigt upplever Vesterbacka att de blivit orättvist behandlade jämfört med andra motsvarande initiativ.
– Nu hävdar de att man inte kan stödja ett projekt som saknar väsentlig information. Samtidigt går man vidare på att bygga en bro mellan fastlandet och Ösel, ett projekt som saknar både budget och plan.
Det mest märkliga enligt Vesterbacka är ändå Aabs uttalande om att Estland fortfarande är berett att gå vidare med tunnelprojektet som ett samarbete mellan de båda staterna.
– Den finska regeringen har inget sådant statligt projekt på gång! Men vi har hela tiden varit tydliga med att vi givetvis tar med de båda staterna i vårt projekt. Det skulle inte gå att genomföra annars.
Vesterbacka är även upprörd över Estlands sätt att kommunicera.
– Vi har alltid haft en öppen diskussion, men nu gick de plötsligt ut med beskedet i media innan de ens kontaktade oss, säger Vesterbacka som själv fick läsa om beslutet i estnisk media dagen innan han fick svaret i sin e-post.
Vad betyder det estniska beskedet för projektets fortsättning? – Det hindrar oss inte från att fortsätta planera. Vi går vidare. Men det är tungt att hela tiden jobba mot negativa attityder.