Sharon Mogano studerar sig ut ur Sydafrikas slum
Sharon Mogano vaknar varje morgon i kåkstaden Diepsloot utanför Johannesburg. Här bor hon med sin familj – i en överbefolkad kåkstad där kriminalitet och brott hör till vardagen. Tack vare högskolestudierna bär hon på ett hopp om att en dag ta sig bort fö
Sharon Mogano klämmer sig in i den överfulla minibussen. Arbetsdagen på sjukhuset i centrala Johannesburg är slut och hon är på väg hem till slummen. Musiken dunkar på högsta volym och chauffören kör slalom mellan filerna i hårresande fart.
Sharon bor i kåkstaden Diepsloot som ligger i utkanten av norra Johannesburg i Sydafrika. Här lever uppskattningsvis 350 000 vuxna och barn i små slitna tegelhus eller skjul av korrugerad plåt. De vandrar på jordtrampade, dammiga gator och delar bajamajor med sina grannar på ett område ursprungligen menat för en tredjedel av dess nuvarande befolkning.
Moderna kontorsbyggnader, shopping centra och lummiga villaområden som präglar andra delar av Johannesburg känns som ljusår borta.
Hög kriminalitet
Arbetslösheten är hög i Diepsloot vilket lett till att kriminaliteten frodas. De som har arbete gör lågavlönade jobb som städning, sköter trädgårdar, arbetar i kassan eller hjälper till på byggen.
Sharon minns hur det var att vakna på morgonen och gå till skolan längs gator där någon blivit våldtagen eller mördad natten innan.
– De flesta kriminella kommer undan, eftersom folk är rädda för att berätta vad de vet. Polisen lyckas inte fånga dem, säger Sharon Mogano.
– Det är verkligheten för de som bor i Diepsloot. De flesta fortsätter att leva med det och tänker att det inte finns något alternativ.
Bort från slummen
Sharon Mogano har alltid klarat sig bra i skolan och sedan hon var liten har hennes mamma påmint henne om att varje dag läsa böcker, jobba hårt i skolan och ta sig bort från Diepsloot.
När Mogano började årskurs åtta fick hon byta skola till Diepsloot Combined School, som har ett gott rykte i området. Fastän skolklasserna är lika stora som i de andra lokala skolorna, cirka 50 barn per klass, är disciplinen lite bättre.
– Vår dåvarande rektor sa till oss: ”Det är inte ert fel att ni bor i slummen, men om ni är här ännu om sex år och klagar, då är det ert eget fel.” Hon ville uppmuntra oss att göra något med våra liv.
Extra engelska
Sydafrika har elva officiella språk och de första skolåren sker undervisningen på hemspråket. Från årskurs tre borde undervisningen vara på engelska, men ofta används hemspråket i stället, vilket leder till att läs- och skrivkunskaperna i engelska blir bristfälliga.
Diepsloot Combined School har därför i sjutton år samarbetat med en frivillig organisation som erbjuder extra undervisning i engelska en gång i veckan. Det har hjälpt barnen i den här skolan att klara sig lite bättre.
Stöd för vidareutbildning
För några år sedan började volontärerna hjälpa de mest begåvade gymnasieeleverna i skolan att utbilda sig vidare. Grundskolan i Sydafrika är tolv år för alla, även om många i slummen avbryter skolgången tidigare.
– En tonåring som funderar på var den ska få mat för dagen har inga tankar på att fortsätta utbilda sig efter grundskolan, säger Jenny Taylor som koordinerar programmet Read for Africa.
Sharon är en av tonåringarna som fått hjälp att slutföra sina studier.
– Mitt största hinder i studierna var pengar. Jag hade inget stipendium eller tillräckligt med medel för att klara av ens basförnödenheter. Jag fick hjälp med hyrespengar så att jag kunde bo närmare universitetet, lite matpengar och en bärbar dator så att jag kunde studera effektivare, berättar hon.
– Ibland fick jag kläder och tidvis samlades vi för att äta lunch tillsammans. På det viset fick jag se ställen jag aldrig tidigare haft möjlighet att besöka.
Inga förebilder
Få elever i slummen har högskoleutbildade förebilder bland släkt eller vänner. De inser inte vad det finns för möjligheter och behöver hjälp med att hitta information, skriva ansökningar, låna datorer och få tillgång till nätanslutning.
Många bor också i hushåll som endast består av barn. Oftast är det ett äldre syskon som sköter om alla yngre, om föräldrarna dött, till exempel i hiv. De har ingen vuxen att vända sig till för att få hjälp med praktiska frågor.
Olika bakgrund, olika förutsättningar
De elever som kommer in till en högskola inser snabbt att studierna inte är lätta. Baskunskaperna varierar mycket beroende på var man gått i skola. Tonåringarna från slummen säger också att det är en chock att få studiekompisar som kommer till skolan med egen sportbil.
Enligt världsbanken är inkomstskillnaderna i Sydafrika de mest ojämlika i världen. Det finns extremt rika och extremt fattiga.
Sharon Mogano har trots många motgångar under åren, lyckats kämpa sig igenom studierna. Hon tog sin kandidatexamen på University of the Witwatersrand i Johannesburg (WITS) 2018 och har sedan fördjupat sig i neurologi.
– Jag har nu ansökt om att fortsätta till magister inom allmän hälsovård, på deltid vid sidan av mitt arbete på sjukhuset. Att studera har va
rit en passion för mig och jag vill visa exempel för mina syskon och alla andra barn som växer upp i slummen, säger hon.
Sharon Mogano bor ännu kvar i Diepsloot med sin familj men hennes plan är att de alla tillsammans ska flytta någon annanstans.
– Båda mina föräldrar är arbetslösa. Jag har lärt mig mycket i det här området, men jag önskar att inga barn skulle behöva bo här och uppleva allt som händer. Små barn som bor i ett skjul med sina föräldrar får uppleva vuxenliv från alltför tidig ålder, säger hon och berättar om oönskade tonårsgraviditeter och hur omfattande missbruket av olika rusmedel är.
Gratis studier
Sedan 2018 kan man studera gratis i Sydafrika om familjens sammanlagda inkomst är högst 18 000 euro/år. Man kan också ansöka om bostadsstöd och studiestöd.
– Situationen har förbättrats enormt för de fattigaste studenterna, säger Jeanne Kuhr-Madinane, som är en av drivkrafterna bakom volontärorganisationen som hjälper studerande från Diepsloot.
– De studerande behöver hjälp med sina ansökningar och någon som berättar om deras möjligheter, säger hon.