Nils Torvalds arbetar med utsikt över skärgården
Före politikerkarriären arbetade Nils Torvalds (SFP) som utrikeskorrespondent både i Moskva och i Washington. Nu oroar han sig för att dagens säkerhetspolitiska läge ska gå ut över EU som endast har en kärnvapenmakt kvar.
Nils Torvalds ökar gasen och båten skumpar fram över vågorna på väg mot ön där han tillbringat somrarna sedan han var en liten grabb. Han pekar ut skären på vägen och berättar små anekdoter.
– När jag hade fyllt fjorton rodde jag och pappa ut till en ö intill, men när vi skulle ro tillbaka lyckades vi bryta två åror. På den tiden hade man med en reservåra, men det hjälpte inte då två av tre åror gick av.
Torvalds är Europaparlamentariker för Svenska folkpartiet. Semestersäsongen i Bryssel börjar kring en månad senare än i Finland, men Torvalds åkte ut till sommarstugan redan i mitten av juli. Där har han ett arbetsrum med utsikt över skärgården.
Nu är det speciellt mycket på gång. På morgonen enades EU-toppmötet om unionens budgetram för 2021–2027 och ett återhämtningspaket för coronakrisen. Det handlar sammanlagt om nästan tvåtusen miljarder euro och flera medier ringer för att få en kommentar. Inte långt ifrån båten får havet en lite ljusare ton då någonting får vågorna att brytas. Torvalds ångar på förbi revet.
Hänsynslöst val i USA
Framme vid stugan överröstar en dieselmotor alla andra ljud. Torvalds stänger av den och förklarar att han är tvungen att hålla batterierna laddade eftersom solpanelerna har fått något fel. En reparatör är på väg inom kort. När tystnaden har lagt sig är det dags att glömma EU-stödpaketen
för en stund och tala om USA. I början av 2000–talet arbetade Torvalds nämligen för Yle som utrikeskorrespondent i Washington.
– Vår bild av Förenta staterna bygger på New York och Kalifornien, om man överdriver lite grann, och det ger oss en jätteskev bild. Men när du rör dig i mitten av landet så råkar du ut för kulturer som ligger oerhört långt från öst- och västkusten. Det finns platser där graden av okunskap om hur världen runtomkring ser ut är nästan obegriplig.
Torvalds beskriver valet av Donald Trump som en slags hämnd på öst- och västkusten i ett tudelat land.
– Möjligtvis tredelat med Black lives matter-rörelsen vi ser i dag. Det finns en inbyggd rasism i ett brutalt system som inte har åtgärdats sedan slaveriets upphävning.
I november blir det presidentval och det står mellan Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Joe Biden. I opinionsmätningarna har Biden ett klart försprång, men enligt Torvalds kan vändningarna vara snabba i politiken.
– Det kan bli den besvärligaste presidentvalskampanjen i landets historia, med hänsynslöst mycket fejknyheter som är hänsynslöst fejk. Oberoende av slutresultatet lever uppdelningen kvar och det bådar inte gott för Förenta staterna.
De ”bortglömda” människorna finns inte bara i USA – de finns också i EU. Enligt Torvalds är det ändå inte riktigt lika illa ställt.
– Jag tror inte att något europeiskt land har lika dålig grundutbildning som Förenta staterna.
Låg utbildningsnivå skapar stora problem då vi lever i en värld som genomgår den snabbaste teknologiska utvecklingen någonsin. Torvalds kallar den amerikanska drömmen – att vem som helst kan bli framgångsrik i USA – för den stora ironin. Ju sämre grundutbildning, desto sämre förutsättningar finns det för social mobilitet.
– Det liknar mer en amerikansk mardröm.
Endast en kärnvapenmakt i EU
Enligt Torvalds bådar situationen i USA inte gott för EU. Han säger att Europas säkerhetspolitik ända sedan andra världskriget har byggt på amerikansk närvaro, men nu håller amerikanerna på att minska sina säkerhetspolitiska insatser.
– I Europa har det funnits en djup övertygelse om att vi aldrig mera ska kriga i Europa. Den är lätt att förstå efter två världskrig och förintelsen – nog kunde man bli lite mer pacifistisk med mindre. Men det skapar ett oerhört stort säkerhetspolitiskt problem. Om du frågar vanliga finländare om vi ska satsa mer på europeiskt försvar så svarar majoriteten klart nej. Detsamma gäller i nästan alla europeiska länder.
Torvalds ser Kinas aggressiva inställning till Hongkong som ett tecken på att de inte längre behöver bry sig om USA. Han räknar upp Kina, Ryssland och Turkiet som länder som skapar säkerhetspolitiska problem för Europa och nämner konflikten i Libyen som ett exempel på en maktkamp vid EU:s gräns.
– Jag tror inte vi är redo. Jag hävdar att det inte blir av. Men vi behöver en medveten europeisk säkerhetspolitik som också har en militär trovärdighet. Så länge Storbritannien var med fanns två kärnvapenländer i EU, men nu är det endast Frankrike kvar.
EU:s Hamilton-stund
Återhämtningspaketet på 750 miljarder euro har av vissa beskrivits
Om du frågar vanliga finländare om vi ska satsa mer på europeiskt försvar så svarar majoriteten klart nej. Detsamma gäller i nästan alla europeiska länder.
som EU:s Hamilton-stund. Alexander Hamilton räknas som en av Förenta staternas grundare och var landets första finansminister. Hamiltons federala skuldsättning ses som ett avgörande steg mot en federalstat. EU:s återhämtningspaket finansieras genom att Europeiska kommissionen utfärdar obligationer, men fortfarande är finanspolitiken på EU-nivå starkt begränsad.
Enligt Torvalds har vi ännu inte sett slutet på diskussionen om federala strukturer i EU, men han tror att det är oundvikligt att budgeten växer och därmed också makten. En orsak är återhämtningspaketet som kommer att återbetalas genom EU:s budget som i sin tur måste växa för att EU samtidigt ska ha pengar över att uppfylla förväntningarna på unionen.
– Jag tror att det är nödvändigt om vi effektivt ska motverka bland annat klimatförändringen. Vi löser inte Europas problem om Finland blir koldioxidneutralt år 2035. Våra utsläpp är under alla omständigheter begränsade i jämförelse med till exempel Polen, Tjeckien, Bulgarien eller Rumänien.
Samtidigt ser han ett behov av att ännu tydligare definiera gränserna mellan medlemsländernas befogenheter och EU:s befogenheter – annars kommer kommissionens tjänstemän att centrera så mycket makt som möjligt till EU.
– Motvikten är närhetsprincipen, men den har kommissionen aldrig tyckt om.
Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, betyder att alla beslut i EU ska fattas på en så lokal nivå som möjligt bara det är ändamålsenligt.
Hur går det ihop med närhetsprincipen att till exempel klimatförändringen kan lösas mer effektivt på EUnivå? – Det handlar inte om att EU ska lösa alla problem. EU kan slå fast regelverket, men hur de enskilda staterna och företagen ska klara av det måste de besluta själv.
Innan återfärden mot fastlandet startar Torvalds dieselmotorn igen.
Han säger sig leva ett enkelt liv ute på ön, men klarar inte av att vara nedkopplad. Posten kommer inte så ofta och han läser flera tidningar varje dag. Främst ska han ändå syssla med fysiskt arbete. Efter att ett nytt arbetsrum och en bastu byggdes finns det en väldig hög med bråte som ska sågas och huggas upp.
– En sommarstuga är alltid ett arbetsläger, säger han och ser nöjd ut.
Är det en bra sak?
– Det är jättebra. Om jag inte får utlopp för den rent fysiska energin så blir jag en dålig människa.