Oljans tid som det svarta guldet kan mycket väl gå mot sitt slut. Ser man på Opecs statistik så användes olja i 40 procent av världens energikonsumtion i mitten av 1990-talet. I fjol var andelen nere i 33 procent.

Regeringen har lyckats sälja in höjningen av bränsleskatten som en miljöåtgärd. Samtidigt sjunker priset på råolja, men det syns inte vid bensinpumparna.

Det var långa köer till många bensinstationer längs Ring III i fredags, dagen innan den förhöjda bränsleskatten trädde i kraft. Bensinen blev från och med lördag 6,6 cent dyrare per liter, medan literpriset på diesel steg med 6,9 cent. Staten räknar med att skattehöjningen kommer att dra in en extra summa på omkring 250 miljoner per år.

Protesterna mot skattehöjningen har inte varit särskilt högljudda. Visserligen räknar Finlands transport och logistik, SKAL, med att kostnaderna för en enskild åkare kan öka med upp till 10 000 euro per år. Organisationen riktar även kritik mot att förhöjningen drevs igenom mitt under coronakrisen. Enskilda åkare har det svårt nog som det är, påpekar förbundet.

Att beslutet om att höja bränsleskatten fattades innan man visste något om coronan är enligt SKAL ett dåligt argument. Eftersom företagare överlag drabbas hårt av pandemin borde regeringen ha kunnat tänka om, för att inte transportbranschens kostnader ska öka.

Regeringen och finansministeriet har konstaterat att en skattehöjning är bra av flera skäl. En av motiveringarna är fiskal, meningen är alltså att staten ska få in mer skatteintäkter. Men tanken är också att styra konsumtionen mot bilar som förbrukar mindre bränsle och att minska trafikens utsläpp.

I de rundfrågningar olika medier gjorde vid bensinpumpar runtom i landet förra veckan var svaren rätt entydiga. De som kör bil godkänner en prishöjning av miljöskäl, men samtidigt betonade bosatta i glesbygden att det är nödvändigt med egen bil och att höjningen slår orättvist när skillnaden mellan bilister som kör i staden och på landsbygden ökar.

Man må motivera höjningen av bränsleskatten på många sätt, men staten kommer knappast att kunna stärka sin kassa speciellt mycket med en sådan höjning i framtiden. De oljeproducerande ländernas organisation Opec spår att efterfrågan på olja inom några år vänder permanent nedåt.

Coronakrisen har inneburit att både efterfrågan på råolja sjunkit och priset på råolja som redan var rekordlågt inte lyckats återhämta sig. I april har oljepriset på den amerikanska råoljan WTI till och med varit negativt, då förråden var fulla och produktionen översteg efterfrågan.

Oljans prissvacka har ändå inte synts vid våra bensinpumpar. Det beror till stor del på att endast omkring en tredjedel av bränslepriset faktiskt bygger på råvaran, allt det övriga är olika skatter och avgifter. Dessutom ökar andelen förnybart i bränslesammansättningarna hela tiden.

Oljans tid som det svarta guldet kan mycket väl gå mot sitt slut. Ser man på Opecs statistik så användes olja i 40 procent av världens energikonsumtion i mitten av 1990-talet. I fjol var andelen nere i 33 procent. Opec räknar med att den teknologiska utvecklingen inom energibranschen innebär att efterfrågan på olja når sin topp inom några år.

Här hemma är trafikens andel av utsläppen av växthusgaser ungefär en femtedel av de totala utsläppen. Vägtrafiken står för den största delen. Den ambitiösa målsättningen är att halvera trafikens utsläpp innan 2030 jämfört med nivån 2005. Också här är det vägtrafiken som ska stå för den största minskningen.

Om vi ska nå de målsättningarna och om vi vill ha en renare trafik är skatter på bensin och diesel en väg att gå. De styr mot elbilar och hybridbilar.

Samtidigt är elbilar och hybrider fortfarande betydligt dyrare än bensineller dieseldrivna bilar. Trots det var över en tredjedel av de nyregistrerade bilarna under första halvåret elbilar eller hybrider, visar siffror från Bilbranschens centralförbund.

Ska vi kunna minska utsläppen från trafiken räcker det inte med en höjning av bränsleskatter. Det krävs incentiv för att få finländarna att köpa nya, energisnålare bilar eller elbilar. De incentiven kostar.

Hur man än ser på det börjar det svarta guldets framgångssaga så småningom gå mot sitt slut. Då blir det också slut med bränsleskatter som inkomstkälla när staten behöver mera pengar.