Hur fort går böcker ur mode?
Efter det tionde avsnittet av podcasten Samtal med vänner i januari tog vi en paus som av en slump sammanföll med coronavåren. En av böckerna vi tog oss an under den märkliga tiden var Konturer av Rachel Cusk. Vi förenades av att ha undanhållit oss från att läsa den omtalade romanen och hittade nu ett passande tillfälle.
Konturer har inte (ännu) statusen ”renodlad klassiker” som gör den aktuell vid vilken tidpunkt som helst. Romanen utkom på originalspråk 2014 och i svensk och finsk översättning fyra år senare. Andra omtalade böcker som utkom samtidigt som Konturer är Milk and Honey av Rupi Kaur, We should all be feminists av Chimamanda Ngozi Adichie och Not That Kind of Girl av Lena Dunham, för att nämna några. I jämförelse med Konturer känns de redan som tidskapslar från en förgången tid.
Självklart är att alla verk är knutna till den kontext och tidsanda de skrivits i, och att vissa böcker inte åldras lika väl som andra. Ur ett litterärt perspektiv kan det ändå vara hisnande hur kort tid enstaka titlar anses aktuella av marknaden: höstens böcker är passé redan följande vår. Branschen är konstruerad på det sättet – bokhandel, förlag, den offentliga debatten och sociala medier är alla medaktörer i maskineriet. Orkar någon snegla åt vårt håll då vi säger att vi läst Konturer, eller är vi helt last season?
Givetvis tycker vi inte det själva, utan tror att samtalet kring enstaka titlar är livskraftigt i mera än en säsong och vi vill uppmuntra till att läsa och prata också om äldre böcker. Dessutom har böcker med kvalité en tendens att återaktualiseras. I anknytning till Black Lives Matter-protesterna under sommaren cirkulerade listor med böcker som tangerar ämnet och dess historia – många av dem med flera årtionden på nacken, och trots det fortfarande i högsta grad aktuella.
Också Konturer är genom sin tematik ett tidlöst verk som tar sig an existentiella frågor, som hur vi bemöter varandra och vad som är narrativen i våra liv. Klart att det är möjligt att blicka tillbaka mot början av 2010-talet och Grekland åren efter eurokrisen och genom det konstruera en distans, medveten om att romanen formats av den tid den skrivits i. Men på samma sätt blir den till i vår läsning 2020, och formas därefter. Det som i huvudpersonen Fayes människomöten stundvis glimtar fram som en puttrande och lågmäld oro skär sig mot den omvärld som varit i krisläge under våren och sommaren. I kontrast till pandemin uppfattas de myllrande uteserveringarna i Aten som en underbar, nästan världsfrånvänd dröm, där fria individer konverserar om livet och känslor. Inte är väl det diskussioner som gått ur mode?
”I dagens bokindustri föråldras de flesta böcker snabbt. Bara ett fåtal verk har potential att bli klassiker. Ett av undantagen är Rachel Cusks tidlösa roman Konturer från 2014.”
KANELI JOHANSSON & HANNA YLöSTALO