Syrah – vin för korsriddare och konnässörer
Syrah är en kvalitetsdruva och ett självklart alternativ när det gäller att välja ett vin för kvällen, oberoende av om det är vardagsafton eller dags för en festdiné. Men så har det inte alltid varit. I Rhônedalen heter denna druva Syrah, i Australien går den under namnet Shiraz – det är dock fråga om en och samma druva.
■ Det finns ett flertal teorier om varifrån Syrah härstammar. En trevlig berättelse handlar om Gaspard de Stérimberg som kom hem från ett korståg till det heliga landet på 1200-talet och slog sig ned på toppen av ett berg som numera heter Hermitageberget i norra Rhônedalen, eftersom han där var en lokal eremit. Till hans ära står där ett litet kapell helgat till S:t Christopher, med utsikt över hela vindistriktet.
En annan teori är att druvan har sitt ursprung i staden Shiraz i Persien, varifrån den via Egypten och Syrakusa på Sicilien kommit till Rhônedalen.
Mindre romantiskt, men mera sannolikt är att Syrah härstammar från en efterkommande till urdruvan som hette Alloborgica, som odlades av de galliska alloborger och som romarna stötte på när de erövrade dalen.
Berättelsen om hur druvan, nu under namnet Shiraz, kom till Australien är välkänd. Det var skotten Busby, kallad den australiensiska vinkulturens fader, som kom till New South Wales 1824 och sedan reste tillbaka till Europa för att hämta sticklingar år 1832, bland annat just Syrah/Shiraz som visade sig trivas särskilt bra på den nya kontinenten. Att den tidens vinkultur visade diskutabla drag är en annan sak, vinet användes i huvudsak till att göra starkviner, men vinvågen som öste över hela världen på 1970-talet förändrade också vinstilen i Australien och dagens Shiraz skapades.
Uppsving på 90-talet
Vinodlingen i Rhônedalen har gamla anor, men de lokala produkterna hamnade under många år i skuggan av de andra stora franska vindistrikten Bordeaux, Bourgogne och Champagne. Det var först på 1990-talet, när flera årgångar slog fel i Bordeaux och det blev brist på kvalitetsviner, som hela världen fick upp ögonen för vilka högklassiga viner man kunde finna längs floden Rhône.
Vägen till ett Rhônevin av hög kvalitet har varit lång. Druvan har problem med både kyla och hetta. Den går sent i knopp och mognar först i mitten av skördetiden. För mycket värme ger druvor utan balans och förfining, under rätta förhållanden däremot skapas druvor som ger vin med, förfining, kraft och delikata aromer.
Än en gång är det så att begränsning av mängden druvor som skördas per hektar är av avgörande betydelse för vinets kvalitet. I Australien skördas upp till 180 hektoliter per hektar vilket ger ett anspråkslöst resultat, medan rekommendationen i Rhôndalen är 45 hektoliter eller mindre.
Druvans fina färgsättning och tjocka skal gör att lång skalkontakt inte behövs för att ge ett djuprött vin. Denna korta jäsningstid skyddar också mot alltför mycket sträva tanniner i eftersmaken.
Syrah blandas ofta i norra delen av dalen med den vita druvan Viognier, ända upp till 20 procent, för att lätta upp den ofta rätt mustiga karaktären. Söderut i dalen blandas Syrah med ett flertal andra röda druvor som Marsanne, Rousanne och Mourvèdre.
De kändaste vindistrikten med början i norr är Côte-Rôtie, Hermitage och Croze-Hermitage, längre söderut möter vi Châteauneuf-duPape.
I Sydfrankrike, Provence och Midi, förekommer lägre kvalitetsnivåer så kallade lantviner, pays d’Oc-viner, som baserar sig på mindre krävande odlingsmetoder.
Doftar lakrits och rök
Australien tog tidigt druvan till sitt hjärta. Särskilt betydelsefull är insatsen av en entusiast med stor förmåga, Max Schubert. Han var ansvarig för det högt respekterade vinhuset Penfolds och ville skapa Australiens förnämsta vin. Efter diverse felsteg föddes Grange (primärt GrangeHermitage) 1962. Numera är detta vin gjort på 100 procent Shiraz med fantastiska nyanser och kapacitet att mogna i många år. Det har fin färg, doft och smakupplevelse.
I USA, särskilt i Kalifornien, är Syrah mycket framgångsrik med ytterst mjuk och charmerande fyllighet och balans i kontrast till Cabernet Sauvignons kantigare och burdusa karaktär. Även Chile, Argentina och Sydafrika gör en mångfald av syrahviner. Utanför Frankrike görs utmärkta syrahviner i Europa, ofta blandade med lokala druvor.
Färgen är mycket djup även efter tillsats av en skvätt vittvin. Doften har, när den är som bäst, drag av violer, kryddnejlika, lakrits och brasrök. Smaken är mångfacetterad med nyanser av läder, svarta vinbär, choklad och piptobak.
En Syrah trivs bäst med mustiga maträtter och klarar även en häftigare kryddning, som en vällagrad ostbit.