Äntligen flytt till självständig tillvaro
Mikael Turtiainen skadade sig i en olycka för tolv år sedan och blev tvungen att lära sig allt på nytt. – Varje gång jag vill åka ut behöver jag hjälp, säger han om sin nuvarande lägenhet. Men snart flyttar han till en mer självständig tillvaro. I det nya
För 12 år sen var Mikael Turtiainen med om en spårvagnsolycka och blev tvungen att lära sig allt på nytt. Om en månad flyttar han till ett skräddarsytt hem där varje detalj är planerad enligt hans behov.
– Jag ser verkligen framemot att flytta till ett hinderfritt hem, säger Turtiainen.
Mikael Turtiainen, tidigare hiphop dansare på världsmästarnivå, var med om en spårvagnsolycka för tolv år sen. I augusti flyttar han till ett skräddarsytt hem där varje detalj är planerad enligt hans behov. Huset, Villa Mikael, är byggt i samarbete med byggfirman Honkarakenne och invigdes i tisdags vid Tusbys bostadsmässa. Bostadsmässan pågår till den 30 augusti.
– Jag bor just nu i en lägenhet på femte våningen i Kronohagen. Det är jättesvårt för mig att röra mig där. Hissen är sjukt trång. Varje gång jag vill ta mig ut behöver jag hjälp av någon, säger Turtiainen.
Han flyttar till sitt nya hem så fort bostadsmässan är över.
– Jag ser verkligen fram emot att flytta. Jag ser fram emot friheten som kommer i och med att huset är hinderfritt, säger han.
Mikael Turtiainen var 19 år gammal och precis utexaminerad från gymnasiet då han var med som sin olycka. Hans dåvarande ambitioner och mål som dansare och musiker fick ett abrupt slut. I stället lades all energi och tid på att rehabilitera sig från skadan. Återhämtningen har varit enastående. För drygt 12 år sen kunde han inte hålla sitt eget huvud uppe och han var tvungen att lära sig andas och tala på nytt. I dag sjunger han och kan kommunicera på flera språk.
– Det är bra för mig att tala svenska, säger Turtiainen på felfri svenska till HBL med ett skratt.
Engelska och franska kan han redan grunderna till, svenska och italienska har han just börjat med.
Genomtänkta lösningar
Fönstren i det nya huset är byggda ur Turtiainens perspektiv, så att han ser ut mot skogen och trädgården då han sitter i sin rullstol.
Soffan i vardagsrummet har hjul under sig så att han själv kan flytta och svänga på den. Toaletten är självdesinficerande. I bastun kommer värmen från taket och bastubänken är låg och åtkomlig. En studio med dansredskap, speglar och instrument finns så att Turtiainen när som helst kan dansa och spela musik. Tidigare har han varit beroende av en danslärare som håller i honom, nu klarar han sig själv med hjälp av rep som hänger från taket. Villa Mikael är unik i sitt slag. Dörrarna är automatiserade och köksskåpen och diskmaskinen kan vid behov röra sig upp och ner. Turtiainens assistanshund, labradoren King, har ett sensorchip i sitt halsband så att han själv kan röra sig in och ut genom en lucka.
På gården finns det en grill och en jacuzzi. På skyltar står det ”Mikaels party zone” och ”Mikaels spa zone”. Förutom att hemmet är byggt med tanke på Mikaels rörlighet, så är huset planerat för att vara så gemytligt som möjligt och skapa god stämning.
– Vi vill ta avstånd från de vita, upplysta sjukhusliknande utrymmena som vanligtvis byggs åt personer med specialbehov, säger Petri Turtiainen, Mikaels pappa som står bakom visionen och har planerat byggnaden tillsammans med Honkarakenne.
Huset är även luftigt och hälsosamt. Som en följd av spårvagnsolyckan är Turtiainens lungkapacitet hälften av det normala, så inomhusluftens kvalitet är viktig. Honkarakennes pelarstruktur i väggarna bidrar till den rena inomhusluften. Taket och väggarna i Villa Mikael är byggda av tall, ett av de mest antibakteriella byggmaterial som finns. Petri Turtiainen påpekar att ren inomhusluft är något som är viktigt för allas hälsa.
Villa Mikael är exemplariskt i den betydelsen att allting är exakt planerat för att passa den person som ska bo där.
Behoven är individuella
Jyrki Pinomaa, ordförande för Kehitysvammaisten Tukiliitto och Inclusion Europe poängterar vikten av detta. Som far till fyra barn, varav två har intellektuell funktionsvariation, har Pinomaa i över 30 år arbetat för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjers rättigheter.
– Folk har extremt individuella behov. Funktionsvariation och funktionsnedsättning är ytterst breda termer. Då man bygger ett hus måste man uppmärksamma vem man bygger det åt, säger Jyrki Pinomaa, som också är tidigare Vd för Aspa stiftelsen.
Aspa stiftelsens verksamhet förespråkar allas möjlighet till ett självständigt liv och till ett skräddarsytt boende.
Vissa personer behöver hjälputrustning och kan kanske inte ta sig över trösklar – det måste de som bygger huset vara medvetna om. Dessutom måste huset ändå kännas som ett hem för hen som ska bo i det, tillägger Pinomaa.
– Att generalisera behov då det gäller byggandet av individuella hem går inte an, säger han.
Mot ett tillgängligt samhälle
Ulf Gustafsson, verksamhetsledare för Funktionsrätt med ansvar (FMA) berättar hur viktigt det är att inte endast privata bostäder byggs tillgängliga, utan också allmänna och offentliga platser.
– Det är svårt att generalisera behoven för folk i privata bostäder, men när man bygger offentliga utrymmen så måste man gö
ra det. Rymlighet och tillgänglighet ska prioriteras. Alla i samhället måste kunna röra sig på offentliga platser. Byggnormer finns av en orsak, säger Gustafsson.
Samhället måste ta alla medborgare i beaktande.
Han påpekar att bland annat bristen på toaletter för personer med funktionsnedsättning i de statligt byggda studentbostäderna är exempel på ogenomtänkta beslut.
– Toaletterna finns endast sporadiskt utplacerade i bostäder, och inte nära på i varje. Det tar bort möjligheten för personer med funktionsnedsättning att hitta studentboende och gör det också väldigt olustigt ifall man är på besök hos någon kompis som inte har en tillräckligt rymlig toalett, säger Gustafsson.
Gustafsson är själv förlamad från nacken nedåt på grund av en dykningsolycka och sitter i rullstol.
– En sak som många också glömmer att tänka på då man talar om tillgänglighet och utrymme är att alla också blir äldre hela tiden, säger Gustafsson och syftar på att rörelseförmågan försämras hos alla.
Den åldrande befolkningen kommer att behöva en mer tillgänglig och hinderfri miljö.
Att hus och platser byggs hinderfria är någonting som gagnar alla – såväl samhället som individen.
Petri Turtiainen är inne på samma spår.
– Det kan vara frågan om barnvagnar eller om en rullator. Alla drar nytta av att utrymmen är rymliga och hinderfria. Också samhället vinner ekonomiskt på det i det långa loppet, säger Petri Turtiainen.
Han tillägger att hans son inte i framtiden kommer att behöva lika mycket stödpersonal, som staten bekostar, på grund av självständigheten som hans nya hem tillför.
Därmed ligger det även i samhällets intresse att bygga skräddarsydda bostäder enligt behov åt personer med funktionsvariation.
Då det är frågan om kostnader påpekar Pinomaa att Finland har en massa olika stöd för privata personer som har behov av skräddarsydda hem. Kostnaderna varierar beroende på de enskilda behoven. Stöden som erbjuds finns till för att säkra välfärden för varje individ i samhället, oberoende av kostnader. Gustafsson håller med. – Speciellt då det är frågan om allmänna och offentliga platser ska alla ha möjligheten att röra sig där. Dessutom är det mycket dyrare att göra ändringar i efterskott, ibland också omöjligt, än att bygga enligt de byggnormer som redan finns.