Alla ministerier vill öka sina anslag för 2021

Mer pengar till studenthälsovården, EU och batteriindustrin. Mindre till avbytarverksamheten och veteranerna. Så här ser ministeriernas budgetförslag ut.

När regeringen går in för att behandla förslagen till statsbudget för 2021 är det med coronaviruset i åtanke.

Speciellt på Arbets- och näringsministeriet hoppas man på en stor höjning av vissa anslag som är direkt knutna till epidemin. Ministeriet föreslår en höjning av sin budget med en miljard euro jämfört med årets budget.

Den största orsaken till det massiva höjningsförslaget är bidragen som betalas ut till företagssektorn via Business Finland.

Regeringen satsade mycket på företagsfinansieringen i tilläggsbudgetarna under 2020. Man ökade också Finnveras borgensfullmakter och finansierade lån till företag. De här åtgärderna bidrar till en höjning av Arbets- och näringsministeriets budgetförslag med över 500 miljoner.

Batterier till framtidens bilar

Ministeriet jobbar också på en batteristrategi där man tillsammans med privata aktörer producerar mellanprodukter som behövs vid tillverkningen av litiumjonbatterier för elbilar. I investeringarna deltar också privata investerare.

”Vårt mål är att höja förädlingsvärdet på finländska mineraler, på detta sätt främjar vi en ny högteknologisk bransch i Finland och kan vara en global föregångare inom hållbar eltrafik”, säger arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) i ett pressmeddelande.

Man kommer att bli tvungen att justera det sysselsättningsmål som finns inskrivet i regeringsprogrammet i sviterna av coronapandemin. För det här föreslår Arbets- och näringsministeriet ett anslag på 299 miljoner, vilket är 26 miljoner mer än i budgeten för 2020.

Vårdardimensioneringen kräver pengar

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en budget på cirka 16,6 miljarder för nästa år. Anslaget är cirka 1,7 miljarder större än årets budget.

Kommunernas social- och hälsovård föreslås få 92 miljoner euro mer än i år. Pengarna ska bland annat gå till studerandehälsovård, projektet Framtidens social- och hälsocentral och till att jobba med välbefinnande i arbetet.

För att verkställa den nya äldreomsorgslagen som träder i kraft den 1 oktober i år föreslår ministeriet en summa på 52,8 miljoner euro.

Även utkomstskyddet för arbetslösa och ett anslag till skyddshemsverksamheten ingår som en höjning i ministeriets budget. Stöden

till veteraner sjunker däremot med 81,3 miljoner euro. Orsaken är i huvudsak att veteranerna blivit färre.

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar också med 5,7 miljoner euro jämfört med i år. Social- och hälsovårdsministeriet säger att minskningsförslaget beror på en ändring i de uppskattade behoven. Projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, får däremot en fortsättning till 2022.

Trygghetens pris

Inrikesministeriet föreslår en budget på 1,621 miljarder euro för 2021. Anslaget är cirka 92,6 miljoner euro större än årets budget.

Regeringsprogrammet har som mål att Finland ska vara en trygg rättsstat, att trygghetskänslan ska förstärkas och att säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga ska säkerställas. Det här är mål som ska förverkligas inom inrikesministeriets ansvarsområde.

Av inrikesministeriets budget är polisväsendets andel cirka 872 miljoner euro, vilket är drygt hälften av hela budgeten. Gränsbevakningsväsendets andel är cirka 275 miljoner euro och räddningsväsendets samt Nödcentralsverkets andel 82 miljoner euro. Migrationens andel är cirka 208 miljoner euro.

Utrikesministeriet föreslår ett anslag på 1,3 miljarder euro i nästa års budget. Ökningen jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 är 29 miljoner euro. Utrikesförvaltningens andel av budgeten är 21 procent, krishanteringens andel 6 procent, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 66 procent och andelen för övriga utgifter 7 procent.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet lägger den finska utrikespolitiken allt starkare fokus på konfliktförebyggande, fredsmedling och fredsbygge. Finland ska också hjälpa till med att avskaffa extrem fattigdom i världen, som har ökat i sviterna av coronapandemin.

En stor del av de övriga utgifterna går till Finlands avgifter till FN.

Förlängd läroplikt kostar

Enligt Undervisnings- och kulturministeriet behövs det 22 miljoner euro under nästa till att förlänga läroplikten till andra stadiet. Elevoch studerandevården inom den grundläggande utbildningen föreslås få ett anslag på 10 miljoner euro.

För studiestödet föreslås ett anslag på 661 miljoner euro, vilket är 43 miljoner euro mer än i statsbudgeten för 2020.

Ministeriet uppskattar att studielånskompensationen och det anslagsbehov som reserverats för statsborgen för studielån ökar med 19 miljoner euro. Studiepenningen kommer också att indexjusteras och ministeriet föreslår en höjning av måltidsstödet för högskolestuderande.

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att alla barn och unga ska ha möjlighet till en meningsfull, avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. Till det förslår Undervisnings- och kulturministeriet en summa på 14,5 miljoner euro.

Klimatinvesteringar och smidiga rättegångar

Justitieministeriets budgetförslag är 45,5 miljoner högre än det ordinarie förslaget. I det ingår smidigare rättegångar och en mer tillgänglig ekonomi- och skuldrådgivning.

Miljöministeriets budgetförslag för 2021 uppgår till sammanlagt 340,2 miljoner euro, vilket är 54,4 miljoner euro mer än 2020. Förslaget bidrar till att bygga ett klimatneutralt samhälle där den cirkulära ekonomin ska utgöra grunden för Finlands ekonomi.

Exempel på konkreta klimatinvesteringar är ett understöd på drygt 40 miljoner euro genom vilket kommuner och hushåll sporras att avstå från oljeuppvärmning. Ministeriet föreslår också en förlängning av energiunderstödet för bostadshus. För att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete föreslår man ett anslag på 5 miljoner euro.

Jord- och skogsbruksministeriet föreslår ett anslag på 2,73 miljarder euro för nästa år. Det är 37,6 euro mer än ministeriets budget för 2020. I förslaget syns ännu inte de beslut som fattades av Europeiska rådet i juli om EU-finansieringen för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Unionens medlemsavgifter stiger

Den största enskilda ökningen i finansministeriets egen budget är medlemsavgifterna till Europeiska unionen. Finlands betalningsandel är 2,2 miljarder euro nästa år. Det är en ökning på 130 miljoner euro från det som tidigare budgeterats.

Trafik- och kommunikationsministeriet föreslår 28,5 miljoner euro till projekt som förbättrar möjligheterna för gång- och cykeltrafik. Också kommunernas kollektivtrafik ska få en del av kakan. Helheten är en del av den nationella energi- och klimatstrategin. Ministeriets hela budgetförslag ligger på 3,54 miljarder euro.

Regeringen kommer förhandla om nästa års budget i mitten av september.