Experter hoppfulla om coronavaccin
Vacciner mot coronaviruset utvecklas i ilfart och framstegen är lovande
De första vaccinerna mot coronaviruset kan komma ut på marknaden i Europa redan till jul, bedömer experter. Det kommer att utgöra en brytningspunkt i kampen mot pandemin även om den knappast kuvas på en gång. Flera lovande preparat testas redan i stor skala.
– Utsikterna är goda för att vi ska ha ett vaccin inom några månader, bedömer Mika Rämet, direktör för Tammerfors universitets vaccinforskningscenter.
Ett eller flera vaccin kan få försäljningstillstånd inom de närmaste månaderna, och det är fullt möjligt att finländare kommer att vaccineras med olika preparat, enligt befolkningsgrupp.
I Europa riktas det kanske största intresset mot Astra Zenecas vaccin. Det har testats på apor och visat sig ge dem skydd mot covid-19. Aporna började utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset, utan att uppvisa allvarligare biverkningar. Vaccinet är nu inne i den sista testfasen i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika.
I dag finns över 300 vaccinkandidater mot coronaviruset och hälften av dem är inne i någon av de tre faserna för klinisk forskning. I Kina och Ryssland finns redan utvecklade vacciner för begränsad användning, och inom en snar framtid kan vi räkna med att de första coronavaccinerna godkänns i EU.
– Vacciner utvecklas nu i mycket högt tempo. I bästa fall har vi ett vaccin redan före årsskiftet, säger Hanna Nohynek, överläkare och vaccinexpert vid Institutet för hälsa och välfärd.
– Utsikterna är goda för att vi ska ha ett vaccin inom några månader, bedömer Mika Rämet, direktör för Tammerfors universitets vaccinforskningscenter.
Bägge betecknar ett preparat som Astra Zeneca har tagit fram vid Oxfords universitet som mycket lovande, men också Moderna och Pfizer har hunnit långt med sina varianter som fungerar lite annorlunda. Ett eller flera av dem kan få försäljningstillstånd inom de närmaste månaderna, och det är fullt möjligt att finländare kommer att vaccineras med olika preparat, enligt befolkningsgrupp.
I juni godkände Kina överraskande ett coronavaccin för tidsbegränsat bruk inom militären, och i söndags bekräftade kinesiska myndigheter att man tagit patent på det. Nyligen meddelade president Vladimir Putin att Ryssland inleder produktionen av ett coronavaccin, kallat Sputnik V, fastän det saknas studier i den tredje fasen av de kliniska säkerhetstesterna.
Beskedet bemöttes med skepsis på många håll, även om ryska myndigheter ska följa samma säkerhetskriterier som europeiska.
– Att vaccinet har godkänts där säger kanske mer om deras övervakande myndighet än om vaccinet självt. Det betyder ändå inte att det inte skulle kunna fungera, säger Mika Rämet.
Apor blir immuna
I Europa riktas det kanske största intresset främst mot Astra Zenecas vaccin. Det har testats på apor och visat sig ge dem skydd mot covid-19. Aporna började utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset, utan att uppvisa allvarligare biverkningar. Vaccinet är nu inne i den sista testfasen i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika.
– Med tanke på epidemiläget i Brasilien borde det snart klarna om och hur väl vaccinet skyddar mot smittan, säger Mika Rämet.
Så långt ser allt mycket lovande ut, men när ett första vaccin får försäljningstillstånd återstår ändå frågor som hur effektivt det är, om det räcker med en dos eller om man behöver ta två, om det skyddar hela befolkningen lika väl, om det blir väldigt dyrt och hur logistiken ska ordnas så att en tillräckligt stor del av världens befolkning ska få det för att pandemin effektivast ska kuvas.
Mika Rämet bedömer att det preparat som Astra Zeneca utvecklar står ganska nära ett genombrott.
– Det aktiverar immunförsvaret och sätter i gång produktionen av antikroppar. Biverkningarna har varit lindriga och borde kunna elimineras med paracetamol. Orkar vi bara satsa på handhygien, distans och andra försiktighetsåtgärder ett tag till kan vi vara riktigt nära ett brytningsskede, säger han.
Det behövs fler studier för att vi ska veta om vaccinet fungerar bra, och om det kan ges till barn, gravida kvinnor och personer i medicinska riskgrupper. Hanna Nohynek Institutet för hälsa och välfärd
Båda experterna påpekar att det ändå är oklart vilka människor det här hjälper. De flesta som testar vacciner är i åldern 18–55 år, men de patienter som brukar få de svåraste åkommorna av covid-19 är generellt betydligt äldre. Och en allmän regel är att vaccin brukar aktivera immunförsvaret sämre hos äldre människor.
– Sedan vet vi inte heller om vaccinet bara skyddar mot sjukdomen eller också mot infektionen. Det behövs fler studier för att vi ska veta om vaccinet fungerar bra, och om det kan ges till barn, gravida kvinnor och personer i medicinska riskgrupper, säger Nohynek.
– Lyckligtvis utgör barn ingen speciell riskgrupp. Därför kunde vaccinering av barn vänta tills det finns mer forskning, säger Rämet.
Två sprutor kan behövas
Mika Rämet och Hanna Nohynek säger att det finns indicier på att man kan behöva få vaccindosen två gånger för att den ska ge effekt. Av de som testats hittills har omkring 90 procent utvecklat antikroppar efter den första dosen och praktiskt taget alla efter den andra.
– Det skulle betyda att det behövs en dubbel mängd doser för att det ska räcka till, säger Nohynek.
– Vi vet inte heller hur långvarig immunitet vaccinet ger. Det återstår att se, säger Rämet.
Däremot ser det ut som om priset inte skulle bli någon oöverkomlig barriär. Oxfords universitet har uppgett att man inte till en början strävar efter ekonomisk vinning. Konkurrensen i branschen är hård och Världshälsoorganisationen har för avsikt att subventionera utdelningen i en del länder som har svårt att köpa in stora volymer.
Tillgången borde vara god från början eftersom Astra Zeneca räknar med att få försäljningstillstånd och därför redan massproducerar preparatet. Utmaningen blir att distribuera vaccindoserna över hela världen. EU-kommissionen har redan gjort en preliminär beställning.
– Finland drar nytta av att EU har en stark förhandlingsposition. Jag skulle tro att Europa hör till de första som kommer att få vaccinet, säger Mika Rämet.
Så fort som möjligt måste tillgången säkerställas i världens alla hörn. Det gäller att börja vaccinera vårdpersonal och folk i riskgrupper först, men Hanna Nohynek påpekar att det är långt kvar tills alla utsatta är vaccinerade.
– Det finns flera flaskhalsar i logistiken, bland annat att se till att kylkedjan inte brister. Det är en lång process.